Regina Spektor - that time

Jag bara älskar RS. Jag älskar sångerskan, jag älskar musik, bara AAH. Just precis innan jag satte mig att skriva råkade jag bita av min pekfingernagel, jättelångt ner. Det svider som fanken och jag är sur på mig själv, har inte bitit på naglarna på mer än ett år. Nu kommer jag säkert börja igen bara för att jag är som jag är.

Idag är för övrigt ingen bra dag. Jag känner mig bortglömd och oönskad, äcklig och ful. Jag vill ha chips och godis, men det är inget alternativ. Jag har precis tagit ett nytt steg i riktningen mot ett nyttigt liv och jag ska faktiskt försöka hålla kursen nu. Att börja träna kanske är att gå till överdrift men ändå, jag behöver inte äta chokladbollar i princip varje dag i skolan, och sedan mer onyttigt på helgerna. Det enda problemet är att jag inte har något annat att göra än att äta ostbågar/chips/godis. Mjää nu blev jag ännu mer sugen på det bara för att jag tog upp ämnet. Bajs på mig.

Boll-Peter gjorde mig glad i skolan i torsdags, han frågade om jag ville layouta fototidningen vi håller på att göra. Jag bara, wow, shit, är jag så bra? Sedan måste jag skriva den där satans artikeln också, eftersom den ska vara med. Kanske borde ta och göra det nu istället för att tönta mig i PS? Fast det är ju så himla mycket roligare.
Jag har ändå valt Text sedan.. borde ju tycka det är kul, men äh. När det blir såhär påtvingat så låser sig hjärnan lixx. Så är det med det mesta, om man t.ex får frågan "vad tänker du på?" är det ju i princip helt omöjligt att säga något vettigt.

Nu har ju faktiskt ESC börjat, kanske att man skulle kolla på det? Har ju inget annat att göra precis.