Ladytron - Discotrax

Jag sorterar min musik. Jag jobbar på att bara ha hela album av allting men det tar tid och är fruktansvärt frustrerande tidvis.

Sedan har jag bestämt mig, jag ska till Way Out West. Det är så sjukt många bra artister/band som jag måste och verkligen vill se, och jag kommer ju att ha pengar. När jag är klar med det här satans jävla jobbet. Seriöst så är det bland det tråkigaste jag har gjort i hela mitt liv. Det slår t.om förra årets jobb. Var hos pappa då också men det var ändå lite roligare arbetsuppgifter.
Nu har jag sorterat manualer sedan i onsdags, och visst, jag får pengar, men en dag känns som en månad, nej jag skojar inte! Dock får jag 72 spänn i timmen plus 12% semesterersättning, vad det nu innebär. Jag kommer få ca 10 000 iaf! Fett nice! Men jag får ju fittkramp på alltihop. Minst 5 gånger per dag känner jag att det är dags att ge upp och gå in på toa och sova. Nu har jag tyvärr fått en arbetskamrat så detta är inte längre möjligt. Det enda som driver mig är tanken på pengar, och usch vad materialistisk jag är. Så är det när man är ung och utan givmilda föräldrar. Pengar behövs och det är mycket jag ska göra i sommar som kostar:
- dreads/hårförlängningar
- Arvika
- Way Out West
- Pierca något
- Köpa systemkamera

Nu räcker ju inte min lön till allt det, men jag har en reserv på banken också. Jag har funderat länge på det här med systemkamera och alltid kännt ett trängande behov av en sådan, så jag tänkte göra slag i saken och faktiskt köpa en.
Antingen Nikon eller Canon, vilken modell har jag faktiskt ingen aning om, men det är de märkena jag gillar bäst. Nikon bara för att det låter så glassigt och används mycket av proffs, Canon därför att jag vet sedan tidigare att deras optik är högklassig.

Just nu vill jag bara vara hemma och njuta av sommarlovet, men icke.

Klockan är tio, jag måste sova för jag ska upp imorgon och jobba, även om det faktiskt är lov.
Hej