Jag har så himla mycket bra och kul att se fram emot nu, så jag ska sluta klaga på allt och bara njuta av de tre veckorna som är kvar av sommarlovet och äta riktigt mycket FET MAT! Och jag ska inte bry mig om att jag äter FET MAT för det är gott och jag ska NJUTA!

Idag har jag solat och jag försöker jobba riktigt hårt på att få en vit rand efter arvika-armbandet. Nu börjar det faktiskt likna något.
I onsdags var en trevlig dag. Först var vi på ikea, mamma, pappa och jag. Till en början var det riktigt jävla hemskt och jag var sjukt grinig, jag vet inte riktigt varför.
När vi hade varit på den jävla badrumsavdelningen i typ en timme utan att hitta något så tvingade jag med mig resten till resturangen och jag åt sjukt god grillad ciabatta och lite rabarberpaj till det. Sedan var jag mycket gladare och vi gick till heminredningen, där jag hittade massa fint!
Vi hittade dock inga badrumsgrejer, så vi åkte vidare till K-Rauta. Skitbra ställe, jag ska fan bo där! De hade allt som jag ska ha i mitt drömbadrum när jag blir rik och berömd. Massagekar, hot tub, såna där lyxiga dushar med sittplats och typ bastuliknande sak i och massageprylar och sånt. Och bastusar (eller vad fan det nu heter men jag säger så iaf, alltså en bastu flera bastusar), skitfina. Massa skitfina tapeter och kakel och sånt hade de också, plus badrumsskåp. Nu har vi alltså jättefina badrumsskåp och speglar och toasitsar. Fast egentligen är det bara det första vi har i plural. Anyways jag är jättenöjd och nu ska jag bara installeras och monteras. Hela vattenröret måste bytas ut, och min pappa som är mr.handy man gör det själv, vilket kommer leda till att det tar typ ett år innan det är gjort. Såna är vi i min familj, vi låter allt ligga och hoppas på att nån annan egentligen ska göra det, men tillslut måste man ta tag i det själv.
Eller nu ljuger jag. Det är sån jag är. Pappa kommer ha gjort det om iaf ett halvår.
Äh snyggt är det iaf.

Idag har varit en jättetjock dag men JAG BRYR MIG INTE! Mamma bakade donuts och jag har tagit lite bilder men orkar bara inte lägga upp.
De blev sjukt goda och jag åt fem stycken. JAG ÄLSKAR FETT LALALALALAALA.
Sedan åkte vi och hyrde film, Babel, SKITBRA!!!! Jag blev lite deprimerad och så bara men den fick mig att tänka. Jag orkar inte förklara allt. Precis efter jag hade sett den tänkte jag på hur mycket smart som helst och jag hade typ analyserat hela filmen men nu ha rallt det försvunnit. Det är lite så med mig, in genom ena örat och ut genom andra. Förutom med små, oviktiga detaljer för de minns jag hur bra som helst.
Iaf så åt jag en hel påse lantchips för mig själv, denna gånen med gräddfilssmak! ÅH vad lycklig jag blir av chips. På allvar.

Min verbala sida är inte riktigt på topp idag så nu säger jag godnatt så ska jag ligga och klappa på min tjockismage hela natten.
Jo förresten. Jag måste berätta om en sjukt äcklig dröm jag hade inatt.
Det var så att jag var med i en teatergrupp (inte den riktiga jag faktiskt är med i på riktigt utan en annan), och vi skulle spela upp en pjäs, jag tror det var någon slags skolavslutning eller nåt. Rico var iaf där och skulle kolla.
Vi var på en strand, och det var typ en bladning mellan Vässingsö och Svängahalla, och vi skulle just börja, men jag kunde inte några repliker, inga alls. Först trodde jag att jag bara var dum i huvudet och jag väntade och letade efter mitt stick, men jag fick det inte. Alla bara stirrade på mig. Sedan hade manuset ändrats och alla hade fått reda på det utom jag. Så fick jag det nya manuset då och så gick jag runt och läste innantill och jag minns hur fruktansvärt pinsamt det var jag att jag tänkte att jag skämde ut hela teatergruppen.
Manuset ändrades hela tiden, varje gång jag skulle ut på scenen. Det var riktigt läskigt faktiskt, och det är en av mina största rädslor vad det gäller teater.

Eller den här drömmen var faktiskt förra natten, men inatt drömde jag något liknande. Vi skulle sätta upp en pjäs, den här gången i Varla. Av någon outgrundlig anledning var Carro med. Jag skulle ha alla mina scener tillsammans med henne och Kikki, så vi var i någon källare och repeterade. Allt gick åt helvete och när jag berättade för resten av gruppen vilka jag var med så sa de något i stil med "stackars dig, vi förstår dig" osv osv.
Dags för uppspelning då och av ytterligare en outgrundlig anledning så hade vi inga loger eller nåt, utan alla satt mitt på scenen och väntade på sina repliker. Jag visste att jag hade öppningsscenen, men jag kunde inte mina repliker eftersom Carro och Kikki hade sumpat mina repetitioner. Jag sprang upp till mamma och pappa på läktaren och sa "jag vägrar att spela" och hela jag genomsyrades av en sådan där hemsk, iskall känsla som man får när man vet att något man gör leder till att något annat går åt helvete. Jag ville prata med regissören och säga att jag sket i pjäsen, men så såg jag att han gick iväg med Steven Spielberg åt andra hållet. Alla satt och väntade på att jag skulle börja i exakt tjugo minuter, detta visste jag eftersom det var ju en dröm. Jag vägrade.
Sedan minns jag inget mer men det var också riktigt hemskt.
Ändå älskar jag verkligen teater.