Jens Lekman - Night falls over Kortedala

När de första tongångarna av Sipping on sweet nectar når mina öron tänker jag att, åh, detta är något jag har hört förut, jag känner igen det så väl. Detta är en känsla som följer mig genom i stort sett hela albumet och jag bara sitter och njuter när jag inser att det inte är något jag hört förut, utan något helt nytt och speciellt.

Jens Lekman har ett väldigt uppfriskande sätt att tillverka musik på i dessa dagar fyllda av r’n’b och Britney Spears-skandaler, med en fin komposition av olika rytmer. I mästerverket The opposite of Hallelujah använder han sig av fioler, xylofon och ett stadigt trumkomp och bygger upp ett fantastiskt fängslande intro.

I A postcard to Nina får man höra prov på Jens Lekmans något pompösa låtskrivarstil, men det är ändå något som får mig att falla direkt. Kanske är det hans charmiga svengelska uttal, kanske är det någon musikalisk hemlighet som bara Jens vet.

Okej, jag kanske överdrev lite, men man måste överdriva för att det ska låta riktigt bra. Gillar Jens Lekman iaf.