Nu har jag haft macen i snart en vecka, och jag måste säga att det känns bra, trots viss stelhet i nacken. Jag kan bara inte slita mig från sängen, varför sitta när man kan ligga ner i en mjuk säng med prickiga lakan?

Snart ska jag promenera i en fantastisk kvällssol bort till statoil och inhandla en påse ostbågar. Denna skall avnjutas framför en film eller lite tv. Jag har ännu inte tittat något på talang2008, och jag tror inte det blir av heller. Sådana där saker lyckas aldrig i Sverige. Förutom för småbarn.

Nu ska jag äta middag och jag kände mig nyttig när jag övertygade mamma om att göra bulgursallad istället för potatissallad. Efter en sådan näringsrik middag så har jag gjort mig förtjänt av mina älskade ostbågar, särskilt eftersom jag inte ätit ostbågar på, ja, jag tror det är flera månader sen nu. Eller... Påskhelgen var det nog. Jag skulle vilja kalla ostbågar för perfekt bakismat, så kanske att jag borde spara min ostbågeranson tills på söndag då det är hippiefest hos Sofia imorgon. 

Nu går det någon uppför trappan. Usch.

Hejdå