Idag är jag inte bara trött, utan jag mår även fruktansvärt illa och är dödshungrig. Det jag längtar efter mest av allt just nu är en ciabatta med stekt kyckling och tomat. Jag skulle nästan vilja påstå att det är godare än pizza.

Tröttheten kommer sig av att jag just tillbringat väldigt många timmar på släktkalas. Åtta stycken plågsamma timmar närmare bestämt. Det finns aldrig någon i min ålder på våra släktkalas, förutom när Max är med, men han har aspbergers och pratar inte om så mycket annat än fotboll. Nej, dessa sammankomster brukar bestå utav två åldersgrupper, 30-åringar med nyfödda ungar och svenssonliv, eller gamla gubbar och tanter som ska prata med mig om hur det går i skolan och förundra sig över hur annorlunda allting var från när de var unga.

Ikväll var dock Tore med, min mammas kusins ex-man. Tore har jag inte träffat på typ tio år, så det var kul att träffa honom igen. Han blev full och skulle prata om hur han mindes mig från när jag var liten och sprang runt och lekte för mig själv på Siarö. 

Nej, nu ska jag lägga mig och sova, och förhoppningsvis inte vakna alltför tidigt imorgon. Förhoppnigsvis är det lika underbart väder imorgon som det var idag, eller ja, nu är det ju visserligen söndag, men hursomhelst. Jag skulle vilja få lite färg på mina kritvita ben, för då skulle jag våga gå i shorts. Jeans i sådan här värme tenderar att bli en aningens svettigt, och jag äger ungefär två stycken klänningar.

Nu: sova.