De senaste dagarna har jag funderat på vad jag faktiskt åstadkommit under de två månader jag varit ledig.

Ingenting, blev svaret.

Det gör ju faktiskt inte så mycket alls, för jag hade inga planer innan sommarlovet började heller så jag hade liksom inget att leva upp till. Jag har verkligen levt för dagen och reparerat mig själv så att säga, genom att undvika stress så långt det går. Jag har försökt att planera så lite som möjligt och det känns bra. Skolan börjar igen om mindre än en månad och det känns mindre bra, även om jag tänkte få ut mesta möjliga av de (förhoppningsvis) solfyllda dagar som är kvar.
Emmabodafestival, Way Out West och en tur till Skåne är planerat och sedan är det bara lite mindre än ett år kvar tills jag äntligen är fri.

Om man nu kan kalla det fri, då det finns massa krav på en att göra något vettigt och skaffa jobb, men jag tänkte ignorera det där och packa en väska och boka en flygbiljett till något trevligt land i Afrika, där jag ska byta om till sarong och bosätta mig i en hydda.
Det enda som får mig att tveka lite är att de ju inte har ostbågar där.