Hejsan

Gott nytt år och allt sånt där.

Klockan är nu 18:01, jag sitter här iklädd tofflor, mysbyxor och en skabbig gammal t-shirt från någon av pappas alla affärsresor till Kina. Har ingen aning om vad jag ska ta mig till den närmsta timmen, för det är meningslöst att börja göra sig i ordning. Halv nio ska jag åka, så runt sju-halvåtta är det lagom att börja göra sig i ordning. Jag är för snabb på sådant där, jag är inte tillräckligt tjejig. Jag kan aldrig sminka mig längre än 30 min, det går bara inte. Hur mycket jag än håller på och förstör och kladddar, överskrider jag aldrig 30 minuter.

Jag har äntligen bestämt mig för vad jag ska ha på mig. Tvärtemot vad Cissi tyckte, som alltid. Jag behöver någons råd för att kunna bestämma mig, och göra tvärtom.

Har gått runt i mina nya skor hela dagen och känt mig skitlång, klacken är typ 10 cm eller nåt sånt där. Jag gillar höga klackar, även om jag inte har så många tillfällen att ha det p mig. Hade ett par stövlar förra vintern med jättehöga klackar, det var först då jag lärde mig att gå i det typ.


Blablabla.

Nu ska jag kolla strumpbyxorna, så att det inte är några hål på olämpliga ställen, borsta tänderna och prova alla kläder en gång till.
hejsvejs och gott nytt år, hoppas alla får en trevlig kväll!

ÅH vad jag är trött på min mamma och pappa just nu. En vecka tillsammans med dem, instängd i det här rangliga gamla huset är ingen dans på rosor precis.
Att farmor är här gör inte saken bättre heller, när det tar henne fem minuter att gå uppför trappan och tio minuter att gå på toa. Hon går och lägger sig klockan halv nio varje kväll så jag hinner inte spela särskilt mycket the sims alls, och bloggen blir lidande då de flesta inlägg författas i mörkret och ångesten som uppstår såhär på kvällen.

Snart kommer Cissi hit, vi ska kolla på Dexter-maraton och käka glass, lär bli kul. Jag behöver inte vara ensam med min familj iaf.

För övrigt är jag helt fast i Tender, kan inte sluta lyssna på denna underbara låt.


Angående nyår, så har jag lite klädpanik. Jag har en jättevacker klänning som jag köpte i London för 1½ år sedan, men har bara använt den en gång. Känns lite slöseri med så fantastiska volanger och spetsar tycker jag. Problemet är att den sticker ut ganska mycket, festen jag ska på är ingen plats för sådana klänningar tror jag. Jag har en annan klänning, som skulle kunna vara tillräckligt fin för att platsa i kategorin nyårsklädsel. Problemet med den är att så fort jag gör någon större rörelse blir den korvig och åker upp ganska så väldigt långt uppför låren och jag kan inte sitta ner utan att, ja, göra en Britney. Men den är hemskt snygg.
Jag provade lite klännigar igår natt när jag inte kunde sova, och den sistnämnda klänningen var vad jag bestämde mig för. Den + nätstrumpbyxor + mina nya, väldigt högklackade pumps = en helt annan Mimmi. Jag blev något annat än alla mina slappa jeans och alldeles för stora tröjor. Kändes inte särskilt bra, jag trivs inte i tajta kläder. Men men, har hursomhelst inte råd med att köpa en ny klänning. Jag provade en inne på topshop i torsdags, en ur Kate Moss-kollektionen. Det var liksom DRÖMKLÄNNINGEN, alla kategorier. Perfekt grön nyans, typ chiffong-liknande tyg, snygga veck och urringing både bak och fram. Älskar klänningar som visar ryggen, tycker det är döläckert. Tyvärr var prislappen inte lika drömliknande, 999;- skulle jag ha fått punga ut med. För övrigt är hela Kate Moss-kollektionen skitsnygg, eller ja de flesta saker. Hittade en jättefin t-shirt med massa pärlbroderier på, låter jättetöntigt men den var töff. Fattar inte varför jag inte köpte den faktiskt.
Kanske för att den vägde typ 20 kg, pga alla pärlor. Snygg var den iaf.

Nog om det.

Nu ska farmor sova och jag behöver tömma tarmarna.

Tjingeling!

Att ta från de rika och ge till de fattiga är inte rån

Willys, Hageby, Norrköping

En pojke ~3 sitter i kundvagnen medan hans mamma ~30 plockar varor. Mamman tar upp en påse smultronrån och slänger ner i vagnen.
Pojken (tar upp påsen och ropar): Prisa Gud! Här kommer skatteåterbäringen!

hihii. ibland älskar jag barn lite. Särskilt sådana som tittar för mycket på Robin Hood (<-- det sa jag för att visa att jag fattar och att jag är en kulturellt bildad människa)

hejsan kompisar

Nu är det slut på julhelg och jag märker ingen egentlig skillnad. Jo, kanske. Skinkan och chokladen börjar ta slut, mina julklappsböcker är nästan utlästa och jag är lite tjockare än för en vecka sen, men ingenting utöver det.
Det är fortfarande samma äckliga (typiskt svenska) väder, samma hysteriskt pyntade och ljusslingade hus.

Det är trevligt med lov iaf, det ska jag inte förneka, även om jag faktiskt MÅSTE plugga.ööööööööööööh dör bara jag tänker på det.

Idag köpte jag smink, det har jag inte gjort på typ ett halvår. Ja jag vet man ska byta mascara var tredje månad och sånt där blaj men vafan jag är fattig student. En svart ögonskugga köpte jag iaf, tänkte vara lite kreativ med sånt på nyår, får se hur jag lyckas med det. Kanske bara kör på min gamla vanliga look med bara lite foundation och eyeliner. Orkar aldrig sminka mig, elelr så har jag bara ont om tid.

rajrajrajraaaa

Jag köpte två behåar idag, men jag orkade aldrig prova för det var så fruktansvärt lång kö till provrummen. Har inte provat dem än, får väl hoppas på det bästa. Den ena var på rea, så det gör inte så mycket om den sitter fel, men den andra kostade fan 150:- och jag är ju som sagt fattig student.


Jag har lyssnat på Blonde - heart of glass nu i typ en timme. Den är så bra.
Whoa, nu hittade jag en gammal låt: Blur - country house
Älskade den för ett par år sedan.

Nu ska jag gå och tvätta mig med en jättedyr rengöring jag fick av mamma i julklapp, från Varbergs Asia spa, där vi var för två veckor sen. Jag fick ju ansiktsbehandling och sånt där trevligt, och då rekomenderade hudterapeuften eller vad hon nu var, en massa saker. Jag tyckte rengöringen verkade najzz och gav mamma lite broschyrer och pekade lite subtilt på det jag ville ha. Surprise surprise när jag öppnade paketet.

Jag vill ha pengar!!! dör!!! Fick 700 sammanlagt i julklapp, hade såklart velat ha mer, bortskämd som jag är. Snart får jag väl studiebidraget iaf.

Nu ska jag bajsa.

Sofia frågade mig igår om jag ville följa med ut och röka.
Jag sa nej, jag orkar inte nu. Det är för kallt.

Egentligen vågar jag bara inte. Jag vågar inte umgås med människor fullt ut, om det bara är vi två. Jag vågade inte följa med Sofia ut helt ensam, jag var rädd att vi skulle få slut på saker att prata om och så skulle jag börja bete mig sådär konstigt som jag gör ibland. Säger konstiga saker och får ännu konstigare blickar på mig. Börjar göra konstiga rörelser med kroppen för att avleda uppmärksamheten från min oförmåga att säga något vettigt.
Jag och Sofia har ändå gått i samma klass i 1½ år nu, vi har saker att prata om och det går jättebra att umgås med "bara" henne. Jag vet att jag kan prata med människor på ett normalt sätt, jag litar bara inte på mig själv. Jag vill inte att min högstadie-sida av mig själv ska komma fram. Sådan som jag var när jag gick på Lilla jägaren och umgicks med Holmis, Camacho och Käll. Då när jag fick dampanfall en gång i minuten bara för att folk skulle skratta åt mig, så desperat efter att vara rolig och underhållande.

Det var då det, när jag inte än hade någon riktig personlighet. Nu, nu vet jag vad jag kan och hur folk reagerar på mina värsta sidor, så jag har lärt mig att lägga de åt sidan och fokusera på det som är någorlunda normalt.


Jag blir bara alldeles matt när jag tänker på hur jag har varit. Hur bortkommen jag var en gång i tiden, utan personlighet och utan känsla för stil.
Så fort någon gav mig minsta lilla komplimang föll jag direkt, "jag är kär" tänkte jag.
Fortfarande händer det att jag faller för extremt jobbiga människor, (oftast är de fula också men det är ju inte pk att säga så), bara för att de ger mig en komplimang.

Vad glad jag blev nu när jag kunde skriva pk, eftersom jag äntligen listat ut vad det betyder! (politiskt korrekt). Pinsamt om jag har fel nu.

På lågstadiet sprang vi alltid runt och sa "är du pk?" till varandra. Vad vi menade var ju pk= påklädd.

Nu är middagen klar. Nej, jag vill inte ha mat. Jag har kommit in i en sådan där jobbig period igen att jag blir illamående av mat, jag orkar inte med det. Vill inte gå ner i vikt egentligen, även om jag ibland tycker att jag är omåttligt fet och fläskig. Jag har gått upp några hälsosamma kilon det senaste året och jag trivs med min vikt. En liten kagge gör en mer personlig liksom.

Jag hade en otroligt konstig dröm inatt.

När jag vaknade kl7 av att mamma och pappa gjorde frukost, minns jag att jag hade hela drömmen i klart minne. När jag sedan vaknade igen vid tolvtiden, fanns det bara några fragment kvar. Det jag kommer ihåg är att jag gick hela vägen från Sverige till Kilimanjaro (det ligger väl i Afrika har jag för mig?), och till sällskap hade jag någon slags Yoda-liknande figur. Någon blandning av en buddihst-munk, jedi och bara väldigt vis gammal person. Hela vandringen gick helt smärtfritt, klättringen uppför berget likaså. Det var lika lätt som att gå upp till bussen, om inte ännu lättare. Uppe på toppen satt jag och denna mystiska människa och bara njöt, kände friheten och makten.
Vi klättrade ner igen, hamnade i någon österikisk alpby, där jag hade några kompisar som väntade. Dessa skulle, var för sig, också klättra uppför Kilimanjaro och jag följde med dem som någon slags ande.

Vad betyder detta? Att jag kan övervinna alla hinder och samtidigt hjälpa andra med sina problem? Eller!? Det känns som en alldeles för simpel förklaring. Kanske är det en dröm för att visa mig hur skönt jag tycker det är med jullov. Höstterminen har varit som att bestiga Kilimanjaro och nu har jag lyckats, och även hjälpt andra på vägen?
Dock har ju inte den här terminen varit lika smärtfri som min dröm-bergsbestigning, utan jag ligger ju efter i princip alla ämnen. Kanske vill den här drömmen visa för mig att jag faktiskt kan ta igen allting, så som jag har försökt motivera mig själv till att göra nu under lovet.

Eller, så är det bara en helt vanlig dröm utan någon som helst betydelse.

The Killers - Change Your Mind

Åh, vad jag njuter just nu. The Killers är nog bland det bästa jag vet, den överlägset bästa humörpeppen, och även om vi bara har de där värdelösa medföljande högtalarna till denna datorn går det bra ändå. Även om basen är i princip obefintlig så känns musiken sådär precis som den ska göra.

Just nu känns allting sådär som det bara kan göra dagarna innan ett lov. Stämningen i skolan är uppsluppen och NTI's egen julkalender gör allting ännu bättre. Tjugo i tolv samlas alla framför vår 42" widescreen (om det nu inte är ännu mer).
Introt spelas upp och det är lika komiskt varje gång, och Scottie är så otroligt charmig. Egentligen är den inte sådär jätteextremt rolig, utan det är grejen att lärarna faktiskt ställer upp på det här. De går in 100% för att göra sitt bästa i Lärarnas Jul, ja, alla förutom Peter som måste rasta hunden.

Mr. Brightside och jag älskar den, jag älskar den perfekta blandingen av synth och rock, jag älskar känslan jag får av ett skitigt nordamerika, eftersom the killers kommer från just norra USA.

it was only a kiss
how did it end up like this
it was only a kiss

Egentligen är jag i ett perfekt mood just nu för att faktiskt plugga, jag har skitmycket inspiration till min engelskanovell. Fortfarande har jag inte kommit längre än vad jag hade förra söndagen, och det känns ju ganska värdelöst. Jag har heller inte gjort min lyrikanalys, eftersom jag var dum nog att inte mejla hem den i fredags. Jag har heller inte gjort mediakommunikationen som jag måste ta igen, och inte alla andra engelskauppgifter som jag ligger efter i. Jag har inte gjort idrotts-teorin heller. Historiaarbetet som jag kämpade så med, kommer gå skit för jag lämnade ingen källförteckning. Det är väldigt viktigt har jag lärt mig genom åren.

Fredagen var väldigt lyckad och jag sov hos Sofia eftersom sista bussen hem från Kullavik till kba skulle gå 22:00. Där sov även Linda och Sofias kompis Anna, mycket trevligt. Fyllekäket när vi kom hem var väl kanske inte så bra, eftersom jag vill ha fet mat när jag är full. Eller vill och vill, jag KRÄVER det. Ostbågar är ju det absolut bästa. Fet mat gör även att man blir mindre bakis eftersom det på något sätt tar upp alkoholen på nåt sätt, jag vet inte riktigt om det är sant. Allt känns bättre med fet mat iaf. Tyvärr åt vi då mackor med te, men bättre än ingenting säger jag! Mysigt var det iaf.

Jag orkar inte ta diskussionen hurvida det skulle vara förnedrande eller inte att klä ut sig till lodis. Eller jo, lite. För vem skulle det vara förnedrande? För mig eftersom jag blir så skabbig? För lodisarna som aldrig skulle se mig, eftersom festen ägde rum i Kullavik?
När Linda berättade att temat skulle vara just lodis tänkte jag inte en sekund på att det skulle vara förnedrande. Varför skulle en maskerad med syftet att enbart vara en kul grej, vara förnedrande för "lodisarna"?
Jag kan inte sätta ord på vad jag tänker just nu, kanske tar upp det imorgon igen.

Kom precis på att jag måste skriva ett reportage på typ 2-3 A4 tills imorgon också ju. Fittaaaaahhh. Kommer aldrig hinna med engelskan. Hatar att jag aldrig börjar i tid med något. Efter jullovet ska jag FAN ta tag i saker. Jag kan ju få riktigt bra betyg om jag verkligen vill, och jag tänker som så att det är ju skönt att ha allt gjort så jag slipper hålla på och komplettera en massa sedan när jag går ut, med en förhoppning om att kunna välja vilka utbildningar jag vill. prinip.

Ursäkta bloggtorkan de senaste dagarna, jag har faktiskt PLUGGAT!! Visserligen för ingen nytta, då det sket sig på matteprovet idag, men iallafall. Jag har ändå försökt, det är huvudsaken.

Nu sitter jag här i mammas gamla urtvättade jeans upp till midjan med ett snöre om, en stor, skitig tröja med målarfärg på och en skinnväst till det.
Jag ska på lodisfest. Alltså, maskerad med tema lodis. Awesome! Nu ska jag bara lyckas med sminkningen också, men det lär väl gå bra.

Har 2/3 vodkaflaska också, jag ska ha en trevlig kväll minsann.

Förresten, idag på bussen hem var det några sjukt irriterande killar bakom mig. De luktade svett, var fulla av finnar och satt och sa "aaarrrr aarrr" ("piratläten" alltså) HELA vägen från Kungsbacka. Då ville jag bara ställa mig upp med ett maskingevär och peppra sönder dem, gärna resten av bussen också bara för att det är Onsala-folk. Usch!

Hejsan hejsan

Jag är jättebajsnödig, men jag kommer inte hinna bajsa innan House börjar. I och för sig är det bara gamla avsnitt som går i repris, men de är så bra att det gör ingenting om man ser dem igen.

Idag har jag gjort något spännande. Piercat bröstvårtan!!! Det var en ganska obehaglig känsla att stå där framför Ed helt avklädd på överkroppen, och så skulle han inspektera och sånt där. Sedan fick jag lägga mig ner på båren och så stack han igenom nålen, vilket faktiskt inte gjorde så ont som jag trodde. Känslan kan jämföras lite med när vi dissikerade lammhjärtan i biologin i nian, samma känsla när man skar med kniven liksom. Nu var det ju inte jag som stack, men känslan i min bröstvårta var.. öh blalbalbla.
Tack Frida för att du följde med iaf! Du var ett bra stöd!

Nu är det mest svullet och lite intorkat blod runt omkring men jag fick ett fint medel att tvätta med, det ska jag göra sen efter House.
Nu: bajsa.

Tjingeling!

Jag tänker på den här grejen med Bara Bröst och allt det där, gruppen med kvinnor som gick in på ett badhus utan överdel.

Å ena sidan tycker jag att visst, det är fel att behöva skyla sig osv för männen; män är djur, därför ska kvinnan dölja sig.

Samtidigt tycker jag att, varför ska man behöva hålla på och avsexualisera precis allting? Varför är det inte en fin sak att det finns två olika kön, att det finns skillnader mellan dessa två kön? Vissa skillnader är kanske mindre bra, som det faktum att vi lever i ett patriarkalt samhälle, men män och kvinnor kompletterar varandra.
Jag vill inte att kvinnokroppen ska bli avsexualiserad iaf!

Jag har inte gjort någonting av allt det som ska vara klart imorgon, MHM ÅNGEST. Jag känner mig heller inte på bättringsvägen överhuvudtaget. MÅSTE bli frisk tills imorgon, för kl3 ska jag göra en jätteviktig sak.

Jag har spelat the sims större delen av dagen, och det här är vad jag har åstadkommit:

Ja, jag tycker det blev ganska fint. Skulle inte banga att bo där alltså. Jag stöter alltid på ett problem när jag spelar Sims, och det är att jag gör alldeles för stora ytor. Det blir liksom ett stort tomt utrymme i mitten av rummen, eller längs en vägg där det är för mycket dörrar så man inte kan ha mycke tmer än tavlor där. Men de tomma golven är mitt största problem. Det finns inga mattor i den här versionen, och det är oerhört frustrerande. Jag försökte skapa en matta en gång genom att lägga lite "tyggolv" i en ruta istället, men det såg oerhört tråkigt och bara väldigt rektangulärt ut.


Jag gick till Statoil förut, det tog mig ungefär en timme, vilket är rätt mycket om man tänker på att sträckan är 2 km tur&retur. Om inte det är ett tecken på hur dödssjuk jag är, ja då vet jag inte. Köpte iaf ett singoalla-paket (som är slut nu), och en Veckans Nu. Det fanns ingen Hänt Bild så det fick bli denna.

Ska försöka göra klart engelskan nu.. ÖH. Min hjärna är verkligen totalt inkompetent just nu. Var på väg att skriva inkontinent, hihi. (Jag tror iaf att det betyder någonting om att man har svårt att hålla inne kiss typ?)
Som det känns nu tror jag att min hjärna ligger inbäddad i ett tjockt, härligt segt lager av snor, och det är därför Iprenen inte kan tränga igenom och bota huvudvärken. Mina ögon rinner ständigt.

Novellen ska vara på temat "A love story", men än så länge har jag bara skrivit om sprit.

An inconvinient truth

Gick på tv4 precis, och jag har inte sett den innan. Jag blev ganska så tagen, självklart visste jag ju att det var fruktansvärt illa ställt med den här planeten, och någonstans i bakhuvudet visste jag även att det var så illa som Al Gore berättade. Dock var det flera saker som kom som en direkt chock, saker jag inte hade en aning om.
Nää jag orkar inte förklara allt, dessutom minns jag det inte särskilt bra heller. Det var ju en hel timma sen jag tittade.. hallå.

Det jag tycker är en aning paradoxalt är det faktum att herr Gore själv bor i ett hus som motsvarar tjugo hushålls elåtgång, och han flyger privata jet överallt för att föreläsa. Jag tycker också det är så töntigt att säga att man inte kan lita på honom pga det jag just skrev, för även om han gör slut på mycket mer energi än normalt, så kvarstår fortfarande det faktum att jorden håller på att gå under ffs.

Han säger i slutet av filmen att klimatkrisen går att lösa, men tyvärr tror jag inte på det. Inte när det finns sådant som Bush-administrationen och även våra svenska politiker, inte när det finns länder som Kina och Indien som precis har kommit ifrån sin u-landsstämpel börjar utvecklas, men med precis samma tekniker som Europa och Usa använde för typ 30 år sedan.
Inte när alla profitgalna makthavare säljer all slags värdelös skit till u-länder i Afrika som bidrar till växthuseffekten.

Jag försöker iaf göra skillnad, jag försöker att släcka alla lampor när jag går ut ur ett rum, och så klickar jag ju faktiskt här nästan varje dag, känner mig duktig då!

Hoppas jag är sjuk imorgon också, så jag får lite tid till att plugga. Har så rövmycket att göra så det är helt sinnessjukt. Ett reportage på 2-3 a4, en nyhetsartikel, en engelskanovell, ett utkast till en lyrikananlys. Allt det till tisdag.
Jag börjar nu.
Mår lite smått illa.
Jälla skiiiit.

Jag är fortfarande sjuk, men nu är jag mest snuvig. Har ganska ont i huvudet också.

Har kollat på Shaft precis, ååh jag älskar den filmen. Älskar "gangster-flimer" om man nu kan kalla Shaft för en sådan. Vill extremt gärna se den där nya American Gangster, den fick 4/5 i GP förra veckan.

Nu ska jag droga mig med Ipren, ta ett sprut (med nässpray) i näsan och sedan försöka gå och lägga mig. Jag har förkylningstinitus också, grymt jobbigt. Jag har i princip varit sjuk sedan i tisdags.

Shirin med Jens Lekman är väldigt fin tycker jag.

Jag är nu mycket stolt ägare av en Arvikabiljett till sommaren 2008. 695kr kostade den och jag är oerhört nöjd. Ser fram emot min festival.

Lyckan grusades dock något av lite sms-kontakt jag hade med både Jens och Cissi. De är hos Stina och har det mys med popcorn och öl. Vet inte om några mer är där, men jag kan inte låta bli att känna mig lite ensam och utesluten. Jag känner alla de tre, jag trodde t.om att de var bra vänner allihopa. Okej, de är fortfarande mina vänner, men jajaja. Alltså. Det kan ju vara nån lbs-grej typ? Vad vet jag?
Blev bara lite småledsen.

Jag har en Arvika-biljett iaf! Jag och Jossan har en. Hoppas att varken Cissi, Jens eller Stina köper någon, det förtjänar dem efter att ha uteslutit mig ur gemenskapen.

Imorgon ska jag till dreads-Henrik och äta godis, samt få mina drudlar tillfixade. Kanske ska något Heroes-avsnitt avnjutas enligt traditionen.

Nu ska jag lyssna på Jeff Buckley's Hallelujah en sista gång och sedan titta på Studio 60 on the sunset strip.

Okej, klockan är halv nio och jag sitter i skolan.
FASTÄN JAG INTE BEHÖVER.

Pappa skjutsade mig idag och släppte av mig på lilla torget, eftersom det är min tidiga dag. När jag kommer in i skolan är det nästan helt tomt sånär som på lärare och några få elever. Sms:ar William och frågar i panik vart alla är.
Några minuter senare får jag ett svar att det är omprovsdag. Eftersom jag har varit så duktig och fått godkänt på alla mina prov hittils så skulle jag egentligen fått vara LEDIG!! Åh hatar mig själv ibland. Det jobbiga är att jag inte kan åka hem nu, för jag ska ha utvecklingssamtal klockan tolv, och om jag hinner med 8:45-pendeln är jag hemma vid tio, för att sen åka in till stan igen tjugo i elva. Det pallar jag helt ärligt inte.

William kommer hit om en timme eller så säger han, om jag inte kommre och hämtar honom. Woho nu sa han att han är såpass pigg att han kan komam hit, glad jag blir.

Skolan är väldigt fint juldekorerad nu måste jag säga... Plastgransgirlanger lundade runt alla räcken, ljus"nät" i taket, adventsljusstakar lite varstans och dukar på borden.

Alltså den här novellen jag skriver blir skitkass rent innehållsmässigt. Jag har inga problem med språket, men det blir som någon slags chic lit à la Marian Keyes, och det är inte så jag vill skriva. Jag vill skriva mer som Isabelle Allende eller ja, personligt iaf. Det här blir inte det minsta personligt. Språkmässigt är det nog bra, men jag tror att det måste ligga något mer bakom historien än detta.. dravel.

Jag har inte borstat tänderna idag, hihi. Känner mig grymt äcklig faktiskt.

Jag har blivit irriterad. I måndags fördrev jag tiden lite tillsammans med William och Filip, Fille skulle köpa julklapp till sin mamma så vi hängde på. Vi gick in på Rocks, och jag hittade en Belle & Sebastian-cd till mig själv och en julklapp till mamma, allt som allt kostade det runt 200 spänn. Sedan gick vi till InterSport och kollade på lite snowboards och skidor, och sedan när vi gick mot centralen märkte jag att min påse från Rocks var borta. Gick tillbaka och kollade, frågade i kassan och sådär, men de hade inte fått in något.
Jag är jätteirriterad över det nu, det har jag inte varit innan faktiskt. "Det är sånt som händer", tänkte jag, och försökte att förtränga min irritation.
Nä, nu vill jag ha tillbaka det förlorade godset!!

Kollade på Simpsons på 6:an precis, och märkte att det är sponsrat av "testvinnaren Nikon D40x". Fan vad sur jag blir, för jag vill inte att min kamera ska bli kommersiell. Eller ja, det är ju inte min kamera än men det är den jag funderar på, om jag öht ska köpa en systemkamera då. Jag fotar inte mycket alls längre, men det kanske blir så att om jag skaffar en bättre kamera kommer jag igång igen. Jag behöver ju också fota mycket i skolan, till artiklar osv.

Mailade precis något som hette Klimax, en klimatorganisation med en avdelning här i gbg. Bra tänke jag, för jag har försökt att kontakta Greenpeace till mitt reportage, men det enda de har sagt är att "all info går att hitta på hemsidan". Kötthuven, jag vill ju ha det i personliga svar så jag kan skriva ett reportage om det. Hoppas att de där klimax är bättre. Rätt fyndigt namn egentligen.

Jag har en nyhetsartikel att skriva tills på tisdag också, plus detta reportaget då. Har som vanligt ingen aning om vad jag ska skriva om, men det får gå som det går. Engelska-novellen ska vara inne på måndag också, jag hade tänkt skriva klart den idag men jag har inte ens gjort ett halvt A4 än, och jag vill ha minst tre.

Nu kom pappa hem, snart kommer han väl komma upp och ställa sig och titta på allting jag gör och säga "hej snorunge" eller något annat lika roligt, som han alltid gör när jag är sjuk.

http://www.youtube.com/watch?v=Lc6KUW9bT6A

UNDERBARA!! Älskar dem!

Rigas kommer till Arvika i sommar, och jag tycker de är riktigt bra.

Jag har drömt om piercingar hela natten, först skulle Albin pierca mitt öra, två hål till i det vänstra, sedan skulle Cissi göra två till i det högra örat. Det var en himla panik om allt det här och allt blev fel och äh jag vet inte.

Igår drömde jag om Kalle Anka och Mimmi Pigg som åkte på spa-semester. Det hela började med ett flash-spel någonstans där man skulle kasta en boll. Beroende på vart denna boll hamnade så kunde man kasta den vidare och sedan hamna på sin slutdestination. Jag var också med där på något hörn, men utan packning minns jag.
Det var också något med en tex-mex-syltburk (!?), som på något sätt var väldigt erotisk.

Blondie - Heart of Glass

Jag är hemma idag, precis som igår. Jävlar vad sjuk jag är alltså. Faktiskt, så är jag det. Kanske inte riktigt så risig som jag spelade inför mamma imorse , men det har varit skönt att få vara hemma och ta igen min sömnbrist.

Jag kände mig ganska nöjd med historian också, det blev t.om. ett halvt A4 för mycket. Hoppas inte det gör någonting. Hoppas det inte heller gör någonting att jag mejlade det till honom på kvällen, istället för att lämna in det på lektionen. Scottie verkar vara en ganska gammaldags lärare som vill ha allt på papper typ. Men eftersom jag var sjuk och inte riktigt klar med det på morgonen, kunde jag ju inte ha lämnat in det då iaf.

Nu ska jag bara skriva en engelskan-novell och ett kollage till mediekommunikationen, sedan ska jag spela the sims och äta pepparkakor. Kanske ta en femte kopp chai.

Helgen har varit grymt rolig, jag har träffat en som tydligen tyckte att jag var "det sötaste jag sett i hela mitt liv". Varit full och badat topless i en, ja vad heter det, hot tub tror jag. Halkat på betonggolv och slagit i svanskota + huvud. Gör fortfarande ont faktiskt.
Ätit ostbågar.
Byggt domino över hela Cissis nedervåning kl 3 på natten. (söndagnatt. sov 3 timmar, gött i skolan sen.)

Idag har jag bara sjukt jävla trött. Igår natt sov jag bara 5 timmar eftersom jag satt uppe till tolv igår och inte pluggade historia. Jag satt och läste bloggar, fördrev tiden och dreglade över arvikafestivalens hemsida. The Go! Team är ett av banden som redan är bokade, och jag gillar dem faktiskt rätt mycket. Jag har bestämt mig nu, ska köpa biljetten inom två veckor. Kom just på att jag kommer att vara piercad på Arvika också. Känns bra! 91 dagar kvar tills min 18-årsdag.

Jag är klar med historian nu också, ååh vad bra det känns. Nu ska jag bara göra lite mediekommunikation om sexistsik reklam, och det är bara att slå upp random mode/tjejtidning för att hitta något. Sedan ligger jag bara efter i engelskan, och några småsaker i mediekom. också. Med engelskan tänker jag så här, att om jag bara gör riktigt bra ifrån mig på våran fall exam nästa vecka, och nationella proven i vår, så hoppas jag på mvg. Fick det i speaking test förra veckan iaf, och så ska jag göra novellen tills på måndag bra också. Hoppas Anna-Karin är snäll.

Har utvecklingssamtal på fredag, med John. John är lite rolig.

Om en vecka ska jag på Varbergs Spa med mamma, Pär och Eevis. Mamma sa att det var okej att ta ledigt från skolan t.om! Woho!

Jag är lite orolig för Hemsedal om jag ska vara ärlig. Det är inte helt säkert om jag får ledigt för det, och om jag inte får det tillåter inte mamma mig att åka. Precis som förra gången. Då fick jag ju ledigt i sista sekunden, hoppas det går lika bra denna gången.
Rico ska ju med i år igen,.. vet inte riktigt hur jag känner inför det.

Nu ska jag snart övningsköra till Kungsbacka med pappa, och sedan åker jag hem till Cissi. Hennes föräldrar är i Thailand och jag kommer hem måndag eller tisdag. Vi ska supa skallen av oss! Ikväll blir det Rockbaren och eventuellt fest i Kungälv, hos Mattias. Samma ställe som förra veckan men det kommer bli så mycket bättre denna gången för nu vet jag vart det ligger, jag har en vodkaflaska och vi kommer vara där mycket tidigare.

Kanske blir något inlägg på fyllan från Cissis dator eller så, förvänta er inget mer. Jag kommer vara fullt upptagen med att förlora hjärnceller.

Jag kommer även vara upptagen med att plugga, jag har bestämt mig för att göra klart historian tills på måndag, för om jag har den målsättningen kommer jag vara klar precis i lagom tid till onsdag. Jag har inte skrivit något reportage eller nyhetsartikel till deadlinen i text på tisdag, inte så bra kanske. Jag vetinte vilket jag prioriterar mest, men jaja. Det går säkert bra.

Puss hej