Jag har redan fått två unika besökare!
Grattis till mig!

Scissor Sisters - Return to Oz
"the grass is dead, the gold is brown and the sky has clouds, there's a wind up man walking round and round, what once was emerald city is now crystal town"

Nu är klockan halv tolv och jag SKA GÅ OCH LÄGGA MIG för jag är sjukt trött. Kollade på Matrix igår kväll så jag somande inte förrän halv ett, så fem ½ timmes sömn blev det.
Funderar på vad jag ska göra imorgon, om jag ska åka in till stan. Mitt dansställe ska ha öppet hus, men jag vill inte gå dit ensam och Cissi är sjuk.
Jag åker in och shoppar all by my self istället. Jag behöver en ny, tunn eyeliner. Jag såg i Metro idag att om man handlar make up för mer än 250:- får man make up-rådgivning värt just 250kr. Kanske är värt att satsa på. Äh. Eller så sparar jag mina pengar?

Jag ska nog ta lite mer glass, och sedan få min välbehövliga skönhetssömn.

Förresten, jag har inte hört av F på ett tag. Vem är du, fortfarande? Jag har tänkt och tänkt men inte kommit fram till något.
Förutom Far, men det skulle ju vara ganska fruktansvärt och jag tror jag dör om det är så.

Razorlight - Hang By, Hang by

Jag hatar blogger. Skiten funkar inte som den ska. Nu har jag suttit här i säkert en timme och försökt lösa det där med stat counter på något jävla sätt, men jag är helt enkelt inte lagd åt det tekniska hållet.

Jag kan ha lyckats, men det märker jag väl först om några dagar när besökarantalet börjar synas.
Och jag vet att sidan ser ut som fan, eller, inte som jag vill iaf. Jag försökte ändra men då sa den åt mig att alla mina senaste ändringar, dvs statistikräknaren, skulle gå förlorade. Jag fattar inget! Jag skulle behöva en pojkvän, eller en vän öht, som kunde sådana här saker.
Blöurggh!

Jag vet inte om du läser det här Tim, men jag saknar dig. Jag ska vara totalt öppen.. Jag vet inte om du förstår all svenska men jaja. Jag tänker skriva precis som jag känner iaf och du kanske inte ens läser.
Jag saknar dig, men jag vet inte på vilket sätt. Kanske är det bara för att jag har varit ensam så länge och mina vänner sviker mig, eller så är det något annat.
Jag minns att vi hade både bra och dåliga tider. Jag vill inte försöka igen med något.
Jag vet helt ärligt inte om jag vill träffa dig om du kommer till Sverige. Kanske skulle det bara riva upp gamla sår och allt skulle bli jobbigt igen. Kanske skulle det gå bra.
Jag vill inte riskera något.
Kanske skulle jag inte ens skrivit något, då blir det mer svart på vitt och jag får ändå inte ordning på mina tankar.

Jag vill bara bli tjock just nu. Tjock och lycklig av ostbågar, choklad, chips, glass, kex, osv osv.

Jag är bara väldigt förvirrad just nu.

Plain White T's - Hey There Delilah

Hörde på morgonpasset i morse när jag åkte med mamma, och var helt lyrisk när jag hade fått ner några mer låtar med dem nu precis, men usch vad besviken jag blev.
Hey there Deliliah är allt som är bra.

Jag håller på och byter namn hela tiden på den här satans bloggen, men jag är fortfarande inte riktigt nöjd. Det är ju inte bara ytligheter i min blogg, det gömmer sig lite poesi och intellektuella tankar mellan raderna ibland och det skulle ju vara kul att lyfta fram i titeln på något sätt.
Jag känner ändå att mitt skrivande har utvecklats tack vare en blogg. Jag tycker om att skriva och hitta vackra formuleringar och jag älskar den där känslan när man har prickat precis rätt i med meningsbyggnad och ordval och får en alldeles harmonisk mening.

Idag kände jag sommarens sista sol i ansiktet och det känns lite sorgligt att jag klockan sju på kvällen sitter här med tofflor, sjal och en ylletröja i storlek XL men fortfarande fryser, när jag bara för en månad sen kunde sitta iklädd endast en t-shirt och ha en perfekt behaglig kroppstemperatur.
Nu har jag ju egentligen inget att klaga på, jag har en underbar yllekofta (högsta mode just nu, omg! Helt ovetandes om detta när tröjan införskaffades), två paket med underbar glass i frysen, Simpsons snart, flera bra böcker att sjunka in i, salsakurs med start på torsdag, teatern börjar på måndag, jag är motiverad vad det gäller skolarbete och jag jobbade tio tal på första mattelektionen.
Dock är jag inte helt hundra på teatern. Ska ju som sagt gå i en "amatörgrupp" eller vad man nu ska kalla det, vi med liten erfarenhet. Jag ska gå dit några gånger, ge det en chans, men om jag inte gillar det så får det vara. Kanske letar upp någon annan teatergrupp i göteborg eller nåt, för jag tycker ju om det.
Salsakursen ser jag verkligen fram emot! Jag har alltid älskat att dansa, även om andra kanske inte älskat min dans, men jag tror det kan gå bra. Om sådär två månader kommer jag vara ganska vältränad faktiskt, dans tränar ju hela kroppen. Det känns bra, därför äter jag extra mycket glass nu, "jag kommer ju ändå träna bort det sen".

Nu kommer jag upp till datorn en timme senare efter att ha kollat på Simpsons, och vad har jag inte med mig, om inte en jättestor skål med glass. Hallelujah!
Vanlijglass med chokladkross, gud så gott det är!

Mamma berättade förut att när hon var ung gick hon på Samskolan! Min mamma! Men på den tiden var den tydligen väldigt nyskapande och revolutionär, så då ville mamma gå där. Hon berättade också att Samskolan var först med att ha religionsundervisning, innan hade man lektioner i kristendom. Inte konstigt att många äldre har så otroligt mycket fördomar.

Jag vill vara snygg! Riktigt asläcker och ascool med värdlens grymmaste stil. Jag behöver nya kläder. Jag behöver nya skor. Jag behöver nytt hår. Jag vill kunna ha mössa på mig. Blöughtrtjhrthslödfkgaöef.
Jag vill bli kär.



Bort ifrån hela skieten, ifrån stan, som Pontiak sjunger.
Iiiifrån staaaan!

Nu är det höst.
Det var sju grader ute när jag vaknade imorse, och även om det såg varmt ut och jag funderade på att ha klänning på mig så märkte jag när jag gick ut att det var riktigt kallt.
Det är liksom en ny sorts.. skärpa i luften. Eller ny och ny, den kommer ju tillbaka varje höst, men nu har man vant sig vid den ljumma sommarluften.
Även om den inte heller var särskilt ljum alltid, men det var ändå inte som ny, fräsch höstluft.
Jag sitter och tittar ut genom fönstret och funderar på man kan se att det är höst? Lite tror jag, träden slokar lite mer än vanligt och himlen är på något sätt klarare.
Eller så är det jag som inbillar mig.
Det börjar dyka upp en hel del gula löv iaf, hua. Det hann ju aldrig ens bli sommar.

En anledning till att shoppa iaf, hösthandla. Skor vill jag ha, fast det behöver jag inte. De skorna jag vill ha kommer jag bara kunna använda typ en månad och sedan är de för kalla.
En jacka däremot, det behöver jag.
Kollade mitt saldo idag, och jag hade 6100 kr. Mycket mer än förväntat, jag trodde det skulle ligga runt 5000. Himla trevlig överraskning! Sedan fick jag ryck och kände att jag behövde shoppa upp lite så jag köpte diverse nagelgrejer. Bortslösade pengar, för nagellacken jag köpte var sjukt dåliga, även om de kostade 60 kr st. De bara klumpade och var jättesega.
En plånbok köpte jag också, dösnygg om jag får säga det själv.
Jag har kommit fram till att sedan i fredags har jag gjort av med 400 kr på värdelösa saker som jag inte vill ha.
- En jätteful plånbok från Wedins (även när jag är rik snålar jag, jag köpte den enbart för att den bara kostade 99kr.)
- En jätteful töjning till örat
- Nagellack

*sigh*

Skönt ändå att jag KAN köpa värdelösa saker, och ändå ha massa pengar kvar. Om en månad får jag ytterligare två tusen också, åh pengar gör mig lycklig. Det är tragiskt men sant.

Vi hade svenska idag, första mötet med nya läraren. Ohmigod, hon var tusen gånger sämre än Sara. Sara hade disciplin på klassen och kunde få oss att göra som hon ville, men den här nya, jag har redan glömt vad hon hette för hon var så intetsägande, hon verkar väldigt velig och, gah, vad heter det. Inte lättpåverkad, men ett liknande ord. Typ, toffel.

Text med Karin. Det var trevligt, även om jag gärna kunde sluppit några från a-klassen. Typ Annie och Nadja, de verkar så.. rakt igenom otrevliga. Mot folk de har dömt bort som "konstiga".
Sedan Malin. Usch, jag har sjukt dömande jag också, men det går så mycket rykten om henne, och jag kan inte låta bli att ta till mig.
Hon och Fritz har haft sex. OJ DET FICK JAG INTE SÄGA!!!! Glöm!!!
***************************



Vi har redan fått läxa. Skriva en nyhetsartikel om kulturkalaset. Jag var inte ens där! Det borde jag ha varit för att kunna få en intressant vinkling på artikeln och info från båda sidor.
Tills på torsdag. Har för mig att jag skulle göra något imorrnkväll, så kanske borde skriva den nu. Hm. Äh.
"Skjut upp till morgondagen allt du inte vill göra idag", tror jag det finns något slags omvänt ordsrpåk som heter.

Jag redigerade en bild på mig själv igår, och då hände något märkligt. Jag markerade ögonen och gjorde resten i svartvitt med en ton av sepia, och SHIT vilka blåa ögon jag fick, utan att jag hade ändrat färgen någonting.
Så blåa ögon har jag inte i vanliga fall, de är mer grå. Kanske borde sminka mig själv i gråskala imorgon.
Som Boll-Peter säger. GRÅSKALA, inte svartvitt! Han har väl iofs en poäng, men äh. Han är fortfarande Boll-Peter.
Jag ska ha honom i psykologi, jag tror han är bättre i det än i multimedia.

Blablalba ordbajs ordbajs.
Jag vill köpa något jättedyrt och sedan känna skuld över det men ändå vara lycklig.
Funderar på typ en kappa från filippa k eller acne.

Nog om mina ytligheter.

Tiger Lou - Like My Very Own Blood

Jag behöver hitta ny musik, för nu är det nästan så att jag har tröttnat på det jag har. Men vart och äh jag orkar inte engagera mig.

På tisdag börjar vi med ordinarie schema i skolan, jag undrar hur det blir. Ser fram emot att börja text iaf, det ska bli riktigt kul. Jag har varit slapp med skrivandet nu i sommar, även om jag skrev en fin liten berättelse de tre dagarna jag jobbade nu sist. Haha.
Handligen bestod av en tjej som skämdes något oerhört för att hon snattade godis ur Frasses låda och somnade på arbetstid, och en dag så blev hon upptäckt.
Eh.
Sedan tycker jag att historia ska bli kul också, faktiskt. Samhällskunskap däremot hade jag gärna kunnat slippa. Jag vet det jag behöver veta.
Jag hade valt psykologi också, men det finns inte med på mitt schema än. Kanske kommer till våren? Det ser jag fram emot lika mycket som text. jag tycker det är sjukt intressant med hjärnan och hur man reagerar på saker och hur man kan få en människa att glömma namnen på sina barn med hjälp av olika distrationsmoment.
Såg det på ett nytt program på SVT i tisdags, Hjärnstorm heter det.
Han fick fyra småbarnsmammor att glömma namnen på sina barn och sin man på bara ca femton sekunder.

Jag bakade chokladmuffins igår, de är inte goda längre. Jag har ätit för mycket.
Det var bara smeten som var riktigt god, jag älskar smet. Jag skulle kunna leva på smet. Eller deg. Smet och deg.

Idag har vi haft STÄDDAG! Yaay. Mitt rum är fint och fräscht och jag kan ligga på soffan iaf. Jag blir så extremt arg på dammsugaren varenda gång jag dammsuger köket, det är hemskt. Det är stolar som ska lyftas upp på bordet och mattor som ska lyftas ut och soffor som ska dammsugas under. Samma med vardagsrummet, men köket är ändå jobbigast. Det är nästan helt täckt med smuts under bordet känns det som, iaf nästan. Hallen är jobbig också, vår hall är skitliten men ändå tar det en kvart att bara få mattan smutsfri.
Jag ställer mig och skriker och sparkar på dammsugaren ibland, och jag vill bara gråta. Det blir så varje gång. Jag vill ha en sån Swivel Sweeper som jag har sett på TV-shop. Jag vill ha många saker som jag har sett på TV-shop.
Men Swivel Sweeper är liten, det behövs inga sladdar och munstycken och sånt, den är som en mopp fast en dammsugare på samma gång.
Det enda som inte övertygar mig om dess fullkomliga förträfflighet är att dammkoppen, eller vad man ska kalla det, verkar fyllas sjukt fort och att man måste tömma den efter typ tre minuter. Det är enda anedningen till att jag inte tvingar mamam och pappa att köpa den.

Snart börjar House igen, ÅHH LYCKA!! Men jag hoppas verkligen inte den är på tisdagar, för jag ska börja dansa salsa. På tisdagar klockan sju. Förr i tiden var det så att House gick klockan nio på tisdagar, det var liksom min heliga tid. Jag överväger att byta grupp om det skulle vara så. Eller nä. Ska börja med Cissi och hennes mamma, ska bli kul som fanken! Jag älskar att dansa och sedan är det jättebra träning också, amagaaad vilken mage jag komme få. Hoppas jag.
Jaja, House finns ju såklart att ladda ner, men det blir inte samma saaaak. Att sitta där på tisdagskvällarna med en filt och en skål glass, det har liksom blivit rutin. Eller var i våras iaf, sedan gjorde det ett sommaruppehåll och jag blev nästan deprimerad på riktigt.
Tv4 har tagit in en ny serie iaf, Heroes. Den gick på canal+ innan, jag har sett nåt avsnitt hemma hos Ricoo en gång och det var sjukt bra så det ser jag fram emot.

Ang Ricoo. Jag träffade honom i torsdags, helt random utanför skolan. Han satt där vid trappan vid kanalen, precis utanför skolan. Jag vinkade och log, han vinkade och log, jag var påväg bort mot honom, han vände sig bort. Jag stannade mitt i vägen och var påväg att vända men han vinkade tillbaka mig igen. Kom fram och hälsade, puss på kinden, hej gumman.
Han satt där med Fritz och nån annan okänd snubbe. Frågade hur det var med honom, han svarade ganska kort och sedan vände han sig bort igen och verkade oerhört besvärad av mitt sällskap. Jag drog, sa nåt om att vi kanske ses någon gång igen.
Varken han eller jag har hört av sig sedan dess, jag tänker vänta tills han säger något. Jag tänker inte vara påträngande. Jag tänker inte vara någon sån där jobbig brud som hänger efter.
Jag tänker inte vara sån som jag vill vara. Det är så jobbigt, jag tycker inte om alla de där oskriva "reglerna" som finns. Jävla svenne-regler. Egentligen vill jag inte träffa killar där jag måste följa de reglerna, jag har lyckats bra innan, men nu. Jag vill ju ha honom bara för att jag inte kan få honom. Så enkelt är det. Ju mer ointresse han visar, desto mer toffel blir jag för honom. Gör i princip allt han ber om. Patetiskt, usch, jag vill bara gå och gömma mig.
Men jag är född sådan. Toffel.

Lyssnar på Tingsek och minns att jag såg dem på arvika. Grym spelning, även om det inte blev såmycket röj som jag hade velat. Okej det är ingen röjmusik, mer chilla softa, men ändå. Jag hade velat stå längst fram och flörta med gitarristen.
Dock var jag där med Jossan och hon är liksom en riktigt sån där metalbrud, typ Sonic Syndicate och Dark Tranquillity, så jag kunde inte stanna så länge för jag är så ödmjuk och ville inte låta jossan lida.
MEN JAG, jag var med henne på HELA Pain-spelningen trots att jag verkligen inte tycker om Pain. Enda bra låten är den där kända, nu kommer jag inte ens på vad den heter. Kass spelning var det, kass puplik och det regnade.
Efter den gick vi till tältet och SÖP.
NU ska jag gå och göra mig redo för kvällen trots att klockan bara är nio, men jag har massvis med procedurer jag "måste" följa. Först är det ACO Cleasing gel, sjukt bra tycker jag, jag får inte alls lika oljig hy av den. Sedn ACO Acnelösning. Bland det bästa jag prövat, seriöst! Jag har haft problem med massa acne i pannan i ett sen julas ungefär, och jag har prövat det mesta. Smörja in med massa fuktkräm, som alla "skönhetsmagasin" skriver att man ska göra, helt värdelöst, det blev bara sämre. Sedan försökte jag bli av med dem genom att bara låta det vara. Blev varken bättre eller sämre. Sedan klippte jag lugg och då blev det ännu värre, och då gick jag till apoteket och bad om råd. De sa att jag skulle smörja in med aloe vera gel varje dag, vilket jag gjorde men märkte ingen skillnad. Sedan köpte jag den Acnelösning, och på bara några dagar har jag märkt skillnad. Jag tycker verkligen om ACO (apotekets egna skönhetsvård), det håller vad det lovar.
Sedan ska jag tandtråda, sedan borsta tänderna i minst fem minuter, sedan borsta tugnan, sedan skölja med Listerine. Sedan smörja in allt utom pannan med aloe vera.
Sedan smörja in resten av kroppen med vanlig body lotion.
Fåfängan är min vän!

Hej
Jag sitter sjukt obekvämt och jag vill bara gå och gömma mig någonstans.
Har Revaxör i örat, det är jätteobehagligt. Revaxör är precis som det låter, något som ska ta bort vax i öronen. Man ska hälla i massa vätska i örongången, jag tror det heter örontrumpet, och sedan ska man stoppa igen med bomull.
Nej usch jag kan inte sitta rakt med huvudet för då känns det som att allt ska rinna ut, och är sjukt röksugen.
Jag vet inte om jag har en vaxpropp, men jag har något i mitt öra iaf. Det är extremt irriterande.
Jag har haft samma problem innan, det känns liksom igentäppt och så piper det, fast det piper på ett väldigt konstigt sätt. Varenda ljud liksom ekar, i ett pip. Jag fattar inget!
När det här började, jag minns inte riktigt när, tror det var minst två år sedan iaf, så åkte vi till en läkare och han lyste in i mitt öra och sa att jag hade tunn luft bakom trumhinnan så den hade böjt sig åt fel håll, men det skulle hjälpa om jag tryckutjämnade. I början hjälpte det, men när det kom tillbaka igen gång på gång hade det mindre och mindre verkan. Nu fungerar det inte öht. Igår petade jag in en tops nästan hela vägen, och det gjorde förjävla ont!
Det var ganska mycket vax på topsen så jag hoppas den här satans grejen i mitt öra hjälper.

Lista på saker jag hatar:

- Mystiska problem med örat

- Annelie i min klass
Skolan började igår och jag fick sämsta möjliga start på dagen. Jag vaknar med JÄVLA CP-ÖRA och det finns ingen special K till frukost och jag hinner inte sminka mig särskilt noggrant och jag hinner inte byta kläder sjuttio gånger och jag hinner inte borsta tungan och jag missar nästan bussen och det regnar när jag cyklar till bussen och det regnar när jag väntar på bussen och det slutar regna precis när jag har gått på bussen.
Jag möter Jennifer vid busshållplatsen och måste lyssna på henne hela vägen och jag orkar inte.
Sedan hamnar jag på pendeln och vem är inte där, jo ANNELIE!! Jag vill döda henne, seriöst. Jag hatar henne mer än någonting annat, mer än moderater, mer än feta, kristna amerikaner. Vad hon än säger vill jag bara skrika och ge henne en fet jävla smäll.
DÖÖÖÖÖÖÖ!!!!!!!!!!

- Västtrafik
Jävla FITT-VÄSTTRAFIK! Idag. när jag skulle åka hem, gick allt åt helvete. Jag tog pendeln kvart i ett från gbg, och när jag kommer till kba har 731:an inte kommit än fast alla andra bussar är inne. Jag överväger att ta 734:an istället, men tänker att, äh bussen kommer nog vilken sekund som helst. Även fast de ibland, eller ganska ofta, försvinner helt och ingen vet varför en buss uteblev.
Då får jag vänta en hel jävla halvtimme på nästa buss och det är helt cp-mycket jävla fittfolk som står och väntar, och sedan kommer en ny tåglast med lika många till.
Då går jag in på pressbyrån, köper ett helt rör Pringles och VÄGRAR åka 731 hem för det är bara massa fjortisar och jag ORKAR inte stå och svettas och trängas med folk som bara tittar snett på mig. Dessutom var det en 730 som bara går till Mariedal och då måste jag gå mycket längre vilket jag helle rinte orkade för jag ville bara hem och äta mina pringles. Går på 734 som jag egentligen borde ha åkt redan från början, där får jag iaf sittplats. Dock är det bland allt äckligt jävla Vallda-folk, och där bor det BARA fjortisar. Jag HATAR vallda!

- Vallda
För att det bara finns tre sorters människor där. "Raggare", hårdsminkade, blonderade fjortisar med mysbyxor och Henri Lloyd-jackor, eller rasister.


RÖÖÖÖÖÖÖÖV!! säger jag åt allting just nu.

Kate Bush - Sat In Your Lap

Alltså, vad är en vagel i ögat? Jag har undrat det skitlänge. Samma sak som när man säger "vara en bjälke i ögat", alltså haha. Jag tycker det låter jättekomiskt. Jag fattar väl i princip vad som menas med det, att man är i vägen osv, TROR JAG, men fortfarande. Att vara en bjälke i ögat. Kunde man inte säga något annat, typ, felinsatt tampong, eller LUDD i ögat som man inte kan se.

Jag gjorde precis ett expriment angående min munhygien. Jag tvättade först händerna noga så att det inte skulle finnas några konstiga doftämnen annat än tvål, och sedan körde jag in fingret och drog det längs hela tungan. Okej, körde in fingret i munnen, ingen annan stans men jag orkade inte gå tillbaka och skriva det på rätt ställe.
Det luktade rumpa. På riktigt.
Osmart att skriva det här kanske, men nu vet jag iaf. Min tunga luktar (smakar?) rumpa. Iaf längst in.
Men jag hatar verkligen att borsta tungan, hatar hatar hatar. Får spykänslor varenda gång, men ändå. Jag får sån dålig andedräkt om jag inte gör det.
Usch vad jag äcklas av mig själv.

Nu är jag klar med jobbet iaf, HERREGUD alltså. Jag trodde jag skulle dö, och det var ändå bara tre dagar. HUR stod jag egentligen ut under de tre veckorna förut i somras? Då hade jag iofs Annie att jobba med, det var kul.

Nu har jag luktat lite mer på mitt finger, och kommit fram till att det är gamla ostbågsrester som luktar. EEUW!!

På torsdag börjar skolan. Gött ere att NTI börjar en dag senare än nästan alla andra. En dag so what kanske.. men jag tycker ändå det gör mig lite bättre än alla andra.

Detta inlägget har inget sammanhang alls, jag har läst alldeles för mycket av andra roliga bloggar som skriver roliga saker helt osammanhängande.
Jag är inte lika skillad och det här blir mest.. äckligt och patetiskt och wannabe.

Jaja, nu ska jag borsta tungan riktigt jävla hårt. Förresten, ibland när jag borstar tungan börjar det blöda. Jag tror inte det är särskilt bra alls, haha.
Sedan funderar jag på om jag ska klippa av mig arvika-armbandet. Jag tror det, för det börjar kännas lite äckligt. Vit rand har jag iaf, stolt som fanken!

Gnatt

Alltså bakgator. Jag märkte nu efter att jag publicerat mitt inlägg med länken till osexigt att du också läser den. Coolt änna!
Ville bara säga det! Baraföratt liksom, jag upptäckte den själv! Nej usch vad patetisk jag låter men äh. Just love it!

Björk - Gloomy Sunday

Jag tycker väldigt mycket om Björk, väldigt mycket! Det är liksom, barndomsminnen och jag vet inte, något som får mig att må bra.
Jag minns Olas alla Björk-posters han hade i sitt rum när han bodde hemma, och jag gick alltid och petade på dem så han blev sur. Jag älskade att göra mina bröder sura, eller, omedvetet. Jag var ju lillasyster, sladdbarn, och är fortfarande. Då trodde jag väl kanske att vad jag än gjorde blev accepterat. När jag hade kompisar hemma och Pär eller Ola var i närheten, skulle jag alltid visa mig extra tuff inför dem och retas sådär som jag trodde att man brukade göra som syskon, eftersom jag tyckte det var coolt. Vi bråkade aldrig riktigt, jag och mina bröder, men det där gjorde att de blev ganska sura faktiskt och ville inte leka med mig på några dagar för de tyckte jag var en jobbig liten skitunge.
Vad kan jag ha varit? Mellan 8-11årsåldern någonting, var jag sådan. Fast vi hade ju kul också. När jag var ännu mindre brukade Ola komma in i mitt rum när jag hade gått och lagt mig. USCH vad det där lät pedofilistiskt.
Men han gjorde inte NÅGONTING i den stilen, utan det han gjorde var att han kom in och stoppade om mig och pussade mig på kinden och sa "sov sött på lilla rosenörat".
Jag blev så glad varje gång han gjorde det, för jag ville verkligen ha uppskattning från mina bröder när jag var liten. De var mina idoler.
Från 3-5 års ålder vägrade jag ha trosor på mig, jag ville ha kalsonger, som PÄR OCH OLA hade!
Vilket jag fick ha. Men en dag blev det ett tragiskt slut på det där, när vi åkte upp till Siarö och mamma hade glömt packa ner mina kalsonger. Då åkte mammas kusin Gugge och köpte trosor till mig, herregud! Jag skrek och grät i säkert en hel dag, men gav sedan med mig och sedan dess har jag använt trosor.

Nu har jag precis missat inledningen på My name is Earl, skit också. Jag hatar det där, jag lyckas alltid missa inledningen på program jag vill se, och då är det helt meningslöst att titta på resten eftersom hela storyn presenteras i början och då har man missat hela grejen liksom.
Gah!
Jag har inget att läsa heller, jag har läst ut allt och sedan läst om det flera gånger om. Igår läste jag om Sandor slash Ida igen, för sjunde gången eller något sådant. Jag älskar verkligen den boken, jag kan ärligt säga att det är bland det bästa i bokväg.
Den är så fin och ååh. Jag gråter när jag läser den.
Det är inte många böcker som lyckas få mig att göra det. Båda James Frey's böcker, Harry Potter och några av Maeve Binchy's böcker.
Isabelle Allende har rört mig, men inte fått mig att gråta. Isabelle Allende, alltså herregud. Jag verkligen älskar älskar älskar hennes böcker. Jag slukar allt.
Samma med alla ovanstående, men Allende har något extra. Det är inte sådana där Marian Keyes-chick lit, utan riktiga historier med riktigt djup och man fångas verkligen i historian. Man lever med alla karaktärer, och jag lever vidare med dem även när boken har tagit slut.
Visst, jag gillar Marian Keyes, som ett tidsfördriv.
Allende däremot läser jag för att det är ren njutning. Det är som att jämföra godis med glass. Keyes är en påse med lösgodis, som man kan äta lite då och då, men inte för mycket för då mår man illa. Isabelle Allende kan man aldrig få nog av, det finns något nytt hela tiden. Som en ask med Crema Di Mascaporne, eller Ben & Jerrys. Lyxglass med underbara smaker.
Jag älskar böcker!

Kaiser Chiefs - Modern Way

De snyggaste skorna jag sett, någonsin! Ah!! Jag ska handla skor för min lön har jag bestämt, för det behöver jag nu. Eller, jag får väl dras med mina diverse tygskor ett tag till, för det finns inget anant som passar riktigt bra till dreads.
Men snart ska de väck! Jag är så fruktansvärt trött på de där äckliga sakerna på mitt huvud, de är bara i vägen. Ganska mycket av mina kläder passar inte ihop med dreadsen och sedan kan jag inte träna så mycket som jag skulle vilja.
Dessutom är jag trött på att vara rödhårig. Jag har varit det i ungefär två år nu, konstant, och innan dess några slumpmässiga gånger till och från. Jag vill ha tillbaks min naturliga hårfärg, hur ful den än är, bara för att se hur den ser ut. Jag har liksom glömt det.
När håret har växt lite ska jag färga det platinablont, med inslag av rött lite här och där.
Jag har gett mig själv 1½ månad till med dreads, mest bara för att visa folk i skolan. Så ytlig är jag, men ändå, det är så underhållande med folks reaktioner; "men,, det var ju faktiskt snyggt", "VAD har du gjort med ditt hår!?", osv osv. Sedan har jag börjat tröttna rejält på alla som säger, "oj, du har dreads". Det är liksom bara att le och säga "jaaa...." (det ser du väl din dumme fan). Att alla hela tiden måste påpeka det absolut uppenbara.

Skor. Jag vill ha ett par snygga boots. Något sånt här ungefär, fast kanske lite mindre ridstövelaktiga. Jag har funderat på att skaffa combat boots.. vet det nu heter på svenska, men kom fram till att jag aldrig skulle passa i det. Jag är inte särskilt punk, hur gärna jag än vill vara det. Sedan kommer de vara sjukt fula i typ ett år, innan de är riktigt ingångna. Vilket kommer leda till skavsår i ungefär ett år.
Mamma köpte ett par addidas-sneakers till mig igår, sådana där vanliga vita med svarta ränder. Jättesnygga tycker jag, och hemskt sköna. Anledningen till att hon betalada var inte någon akt av ren vänlighet, utan för att jag har problematiska fötter. Jag trampar snett inåt på nåt sätt, vilket gör att jag får ont i höfterna om jag går mer än typ tjugo minuter.
Höftproblem vid sjutton, HERREGUD! Jag borde dö nu på en gång!

Mamma gjorde björnbärspaj för nån timme sen ungefär, men de vägrar att äta den, de påstår att den är för varm fortfarande. JAG TROR INTE PÅ DET för jag vill ha paj nuuuu. Jag har inte ätit socker sen.. några dagar sedan iaf.
Idag har jag dessutom gjort mig välförtjänt av lite tomma kalorier, för jag har sprungit min vanliga runda på fem km, och sedan klippte jag gräset också. Igår var jag ute och gick i över en timme, i snabb takt. Så snabbt att jag blev svettig och fick håll. Det är ändå ganska duktigt tycker jag.
Det som skulle kunna göra mig oförtjänt av denna paj är att jag åt nästan en hel påse ostbågar själv i fredags. Fast sedan gick jag och Kikki ut på promenad. Visserligen bara fyrtio minuter, om ens det. Äh. Jag ska jävlar i mig ha paj så det sprutar ur öronen.
Jag får damp på mamma när hon säger att saker och ting är för varma för att ätas, för det stämmer aldrig!! Seriöst jag blir så jävla sur på henne att jag skulle kunna börja skrika och gråta. Jag vet inte varför men det har väl något med mitt sockerberoende att göra skulle jag tro.
Hjälp. Jag insåg just att jag verkligen är beroende på riktigt.


OCH HAHA! Osexigt. När jag behöver skratta är det bara att klicka upp vilket inlägg som helst, och vänta sig ett riktigt jävla flatgarv, som Bajs-Felicia sa.
Ta detta liksom:
"Tänker på apor. Hur det skulle se ut om de lade ägg. Usch."

Ah. Love it!

Idag. Vill jag bara lägga mig ner och dö. Gå i ide för alltid för det är liksom ingen idé längre, när man inte har någon som behöver en.
Jag vet att allt bara är bluff nu. Usch. Jag trodde verkligen att de menade vad de sa den där dagen, men nej. Jag är inte värd nåt.
Varför ska man tro på vad folk säger? Särskilt sådant som sägs till mig.
Allt är bara bluff och jag vill bara dö, på riktigt.
(Usch vad jag låter sådär äckligt emo och blabla hej jag skär mig och tyck synd mig för jag är tjock och ful och alla hatar mig)
MEN alla har väl rätt att må dåligt ibland? Nu mår jag dåligt, så jag skiter i om någon skulle tycka att jag inte är berättigad till det.

Läs! LÄS! LÄS! Från citronmuffin, december 2006.
Eftersom jag och orden inte alltid kommer särskilt bra överens överlåter jag åt denna fenomenala dam att förklara hur jag står.

"jag hade egentligen planerat ett inlägg där jag förklarade vikten av att demonstrera mot höjda a-kasse-avgifter, men eftersom nätet var för långt bort blev det inte så mycket av det. istället gick jag dit halv sju igårkväll och ställde mig i den långa parad-demonstrationen på egen hand. redan efter några minuter började den långa vackra mulattkvinnan bredvid mig prata, och vi diskuterade hur de där jälvla moderaterna håller på att plocka isär och sälja ut vårt land, piece by piece.

när jag var inne på min a-kassas sida för några dagar sedan läste jag en artikel om hur de nya reglerna kommer förändras, och jag fick äntligen svart på vitt att tills nu har jag betalat 113 kr i månaden, och visst, jag hade kunnat gå med på en ökning till 150, kanske 180, men det räcker inte ens för att göra en trailer i detta fallet. 450 kr i månaden, alltså närapå en femhundring, är vad de vill att jag ska betala. lägg då på den fackliga avgiften på 300 och jag är uppe 750 kr i månaden, vilket jag inte på något vis kommer ha råd med.

även om jag tar bort fackavgiften innebär det en femhundring som går rätt in i fredde-hor-moderatens ficka, och detta är hans egna personliga jävla skit-strategi för att få det svenska vanliga folket, den största delen av sveriges befolkning, alltså vi arbetare, att tvingas ur facket och a-kassan, för att sedan förlora alla våra rättigheter och möjligheter till ersättning då vi förlorar våra jobb. att de jävlarna dessutom diskuterar huruvida de kan ta bort sist-in-först-ut regeln och därmed på måfå börja sparka folk som kanske inte är favoriter i chefens ögon, kanske pga att denne kräver bättre omständigheter, gör det hela värre.

jag ser framför mig hur vårt kära välfärds-sverige som jag är uppväxt i förvandlas till en rutten version av danmark, där man kan bli sparkad för att man kommer fem minuter för sent en måndagmorgon, där du och jag kommer få sitta på huk och slicka valfri pung eller anus på våra chefers stinkande donut-överviktiga äckliga kroppar för att ens ha en liten minimal chans att behålla våra jobb.

nu sitter jag här och våndas över vad jag ska göra när höjningen väl kommer. ska jag stå på mig, kräva min rätt som svensk medborgare och betala in den där femhundringen i månaden (snälla, keep in mind att jag endast får ut knappt 10.000 i månaden, 500 kr spelar en väsentlig roll i mitt överlevande), eller ska jag erkänna mig besegrad, gå ur a-kassan, och aldrig någonsin våga vara arbetslös igen, vilket på längre sikt antagligen kommer innebära att jag börjar lida av panikångest igen, eftersom jag inte kommer känna att det är jag som styr över mitt liv, utan ett gäng uråldriga jävla runkare som själva inte har tillräckligt med vett för att ens betala tv-licens, fordonsskatt eller hembiträden, och som istället betalar sina taxi-resor och semestrar till varma länder med våra skattepengar.

inte fan ska de jävla svinen komma här och klaga på att ungdomarna idag är lata och att det är för många som utnyttjar systemet, när de själva gör samma sak. fan ta er, era jävla moderater. fan ta hela satans alliansen. ni kan dra åt helvete. ni har inget här att göra. det enda ni med bravur kommer kunna genomföra är att dra sverige rakt ner i helvetet, och detta på beskostnad av oss, inte av dem själva. för vad fan, heter man kalle bildt och nyss har tjänat 5 mijnoner på att sälja sina delar i ett ryskt jävla el-företag så har man ju inte så mycket användning av att vara med i en a-kassa. eller hur."

Amy Winehouse - Me & Mr Jones

Ola håller på och packar och snart är huset helt tömt på icke-ordinarie folk. Jag tycker inte om det. Det kommer bli så sjukt mycket mer irriterat mellan mig och mamma och bara BAJS BAJS BAJS.
Något som gjorde allting så himla mycket roligare var att jag precis gick förbi badrummet där nere och hör min bror sitta och öva på sitt brittiska uttal med ord som "hey babe..." blabla jag kommer inte riktigt ihåg för det här var ett utkast jag skrev för några timmar sen.

Alltså jag kom och tänka på en sak. Om man går baklänges, vilket håll är bakåt då? Jag kommer ligga och tänka på det hela natten.
Jag ska upp kl 6 imorgon, för på något konstigt sätt så harjag fått jobb. Tre dagar hos pappa. Kände att jag behövde mer pengar, jag kommer få ca 2000 för de tre dagarna, FETT NICE! Iofs kommer de inte förrän i slutet av september, men då kommer väl de fyra tusen jag har kvar av min förra lön vara slut, så då sitter det fint med lite extra pengar, plus att jag får studiebidraget då också. Det jag inte räknade med när jag tackade ja till 2000 var att jag skulle behöva gå upp tidigt. Totalt borta från mina tankar.
Jag ska jobba hos Aulis, och jag hatar Aulis. Han tror verligen att jag är dum i huvudet. Eftersom jag är tjej anser han att jag inte kan göra fullt så avancerade uppgifter som de manliga sommarjobbarna. Fuck him, jag har muskler som fanken! Sen jag jobbade där med att lyfta över 2000 pärmar och bära runt dem flera gånger om. Om jag som tjej klarar det arbetet som egentligen var tänkt åt killarna, men som ite var där just då när arbetsuppgiften delades ut, då borde jag klara något mer än att vika ritningar och skriva ettiketer till pärmar dessa tre dagarna.

Nu ska jag ta tre Valerina och gå oc hlägga mig, annars kommer jag aldrig att somna. Thank god for drugs!

Det finns en sak som jag inte kan bortse från. Jag försöker bevisa motsatsen, men liksom.. nä.
Det mesta blir så mycket roligare med alkohol. Sorgligt men sant. I och med att jag är så blyg och blablabla, så vågar jag mycket mer med alkohol i kroppen. Jag kan prata med folk jag inte känner och jag kan ta den plats jag förtjänar.
Det händer bara några ytterst få gånger att jag dricker för mycket, men jag har fortfarande kul även om det kanske blir lite överdrivet men då är alla andra också jättefulla och märker inget.

I lördags hos Linnea var sjukt kul! Om jag hade varit nykter där hade jag väl förmodligen stängt in mig på något tomt rum och bara deppat lite över hur ensam och oälskad jag är, men i alkoholens yra lyckades jag få mig ett och annat ragg och dessutom vara social med alla.
Så jävla bra är jag!

Sedan vill jag säga något till någon, någon som jag drömde en oerhört obehaglig dröm om för ett tag sedan men som jag fortfarande kommer ihåg hur bra som helst.
Jag måste berätta drömmen först.
Okej, vi hade lunchrast i skolan så vi skulle gå någonstans, och på något konstigt sätt så kunde man hoppa över ett staket på bakgården på våran skola (den ligger mitt på södra hamngatan och det finns ingen bakgård), och därifrån kunde man ta sig till Liseberg. Vi kom till Liseberg och sprang runt och hade kul, fast det såg ut som typ Legoland eller nåt men jag var helt övertygad om att det var Liseberg. Sen skulle vi gå tillbaka igen, och då gick vi över en gräskulle, och där var det fest. Vi dansade till nån låt och jag knäade en turk i skrevet och sen hånglade vi, och sedan mötte jag den där människan som jag bara vill kräkas på.
Av någon konstig anledning hade han likadant hår som en av gitarristerna/basisterna i Pain. Jag kastade ilskna blickar fast sen så lämnade jag festen på gräskullen och gick på promenad med snbben. Jag var sjukt irriterad på allt och gick åt helt fel håll fast jag trodde det var rätt och så hittade jag inte tillbaka till skolan, och tiden gick jättefort och jag missade flera lektioner. Det är ju egentligen inte så farligt men i drömmen fick jag panik över det iaf. Jag gick runt och runt och snubben följde efter mig hela tiden.
Sjukt obehaglig dröm och jag vill aldrig uppleva den igen.
Jag vill iaf säga det här till dig:
DU ÄR ÄCKLIG. JAG HATAR DIG OCH MÅR ILLA NÄR JAG SER PÅ DIG. VARJE GÅNG JAG HÖR TALAS OM DIG ELLER TRÄFFAR DIG VILL JAG BARA SLÅ DIG, HÅRT, OCH SKRIKA RAKT UT ATT DU ÄR EN JÄVLA TÖNT FJOLLA GAY OCH ATT JAG HATAR DIG. DU HAR INTE TILLRÄCKLIGT DÅLIGT SJÄLVFÖRTROENDE SOM DET ÄR, FÖR DU HAR INGET I DIG SOM MAN KAN TRO PÅ. ALLT MED DIG ÄR BARA SÅ FJOLLIGT OCH FEATHERY-STROKERY.
GÅ OCH KNULLA NÅGON I RÖVEN DIN GAY, ELLER BI SOM DU PÅSTÅR MEN JAG HAR LÄST I EN TIDNING ATT KILLAR INTE KAN VARA BI, DE MÅSTE VARA ANTINGEN ELLER. SÅ DU LJUGER! DU ÄR HELT OCH HÅLLET GAY!!!! MEN JAG SLÅR VAD OM HUNDRA TUSEN ATT DU ALDRIG VÅGAR FÖR DU ÄR EN FJOLLA OCH ALLA MÄN HATAR SÅDANA SOM DIG. BAJS I BYXAN!!!!

Jag ska bara säga att jag har inget emot homosexuella, absolut inte, det är bara den här speciella människan som jag verkligen AVSKYR och jag hatar hans jävla FJOLLERI!!
Sedan kan jag tillägga en sak till. Att vara feathery-stroker innebär ungefär samma sak som FJOLLA!! Eller det betyder inte det på riktigt men i Marian Keyes nya bok Anybody out there så är det så.
GAH!!
Sedan har jag gått upp jättemycket den här sommaren. Eller så sväller jag av p-pillren, jag hoppas det är så.
Alla mina tajta jeans är väldigt mycket tajtare än de var för två månader sen iaf.
Jajajaja, lite fett har väl ingen dött av! ^^
Tjock och lycklig!!

Fem saker jag har i min frys
Köttbullar, Carte D'or Crema di Mascaporne, äpplemos, falafel, mer glass

Fem saker i min bil
Har ingen bil.

Fem saker i min garderob
Mina älskade baggy nudie-jeans, mina andra älskade snortajta nudie-jeans, en J.L t-shirt
(OMG!! Men den är sjukt snygg så det gör inget), oversized t-shirts med skitsnygga tryck, en jättefin prickig kjol

Fem saker i min handväska
chokladbollspapper, annat godispapper, tyvärr ingen plånbok utan jag förvarar alla kort osv i mitt västtrafik-fodral, förmodligen lite rester av ostbågar

I brist på annat.

Jag är så extremt sugen på Ben&Jerry's glass just nu. Jag skulle i princip kunna döda för en burk med Cookie Dough eller Choklat Therapy. Jag har tänkt ut en strategi för imorgon. Jag ska börja med att springa rundan på fem km, sedan ska jag cykla upp till Österströms (ca tre km), köpa min b&j, cykla hem igen. Då har jag bränt tillräckligt med kalorier för att inte lägga på mig allt för mycket så jag kan äta min glass.

Jag har verkligen försökt komma igång med träningen, men grejen är den att det är så jobbigt med mitt hårs nuvarande tillstånd. De tycker inte om att bli tvättade för mycket, dreadsen. Då börjar de bråka och tvinna upp sig, och inte ens om de får lite ljuvligt doftande bivax smekta över hela sig blir de på bra humör.
Därför kan jag inte springa mer än en gång i veckan. Givetvis duschar jag oftare än en gång i veckan, men jag tvättar inte dreadsen oftare än så. Ännu mer sällan om jag kan.
Och jag måste verkligen tvätta håret när jag har sprungit, eftersom jag är en jävel på att svettas. Jag vill verkligen komma igång och träna, jag känner att jag skulle må så himla mycket bätter av det. Allt, min hy, min mage, mina tarmar, min kondition. Mitt psyke också. Det är befriande att träna, när man väl kommit in i det. Jag minns när jag tränade fotboll regelbundet. När jag slutade, på höstterminen i åttan, vilket är tre år sedan nu om jag räknar rätt. Eller fyra. Tre eller fyra år sedan. Iaf, då var det inte jobbigt att springa runt nittio minuter på en fotbollsplan och jaga runt efter den där jävla bollen som egentligen är helt meningslös men det var kul, det var det. Okej, klart det var jobbigt, men inte så jobbigt som jag skulle tyckt nu.
Jag kan sakna själva spelet, men laget var ingen höjdare direkt. Vi var bra, men gemenskapen var verkligen INGET ATT HÄNGA I JULGRANEN USCH FY!

Sedan vill jag shoppa. Jag vill ha så mycket saker nu så det är inte klokt. Egentligen har jag allt jag behöver faktiskt, men hallå vem har bestämt att man måste nöja sig med det.
Jag vill ha ett par offwhite-jeans, en ylleklänning, SKOR, fler snygga t-shirts, nån skjorta med nåt tryck på, annorlunda strumpbyxor, lacktajts, ett par såna där helt vanliga blå cheap monday, fast några storlekar för stort som jag sedan ska trasha. Mina hade ett par på arvika, fast svarta. De var så sjukt snygga. Sönderklippta, men lagade med silvertejp och säkerhetsnålar, sedan med svartvit-randiga strumpbyxor under det. Väldigt ingågna, sjukt snygga, combat boots till det. Alltså jag höll på att dö. Typ orgasm SNYGGT SNYGGT!!!
Jag vill också ha en stil! Varför har jag ingen stil? Varför måste jag alltid sno alla andras stil?

Fick reda på nu precis att min gamla teatergrupp har blivit uppdelad. De som jag umgicks med där (de "duktiga", de som gått i teater i typ tio år allihopa), har blivit flyttade till en annan grupp tillsammans med de från grupp1 som också var lika "erfarana", därmed inte sagt bättre än de med mindre erfarenhet.
Och, sådana som jag, som gått i teater i två år flyttas till en grupp för alla andra som också är som jag. Det gör mig sur. Det borde vara så att de mest kompetenta är i en grupp och de mindre kompetenta i en annan, oberoende av erfarenhet. Detta gör mig osäker på om jag vill fortsätta i teater öht. Jag älskar det, jag älskar att bli någon annan och bara hänge sig åt att inte vara sig själv så mycket som möjlgt.
Om jag måste göra det med människor jag inte trivs med och inte kan leva ut mig själv, då blir det inget nöje i det. Jag vet hur de i den andra gruppen är, och jag vet hur de från min grupp är som jag kommer bli sammanslagen med, och det är inga människor jag trivs med. Det är hemska estetfjollor som är så där äckligt överprenentiösa och tycker om skitful konst som inte betyder något, och så är det blyga jävla människor som inte kan ett skit om teater och är totalt jävla talanglösa. Sedan är det jag. Jag ser mig själv som ganska bra. Om jag nu får göra det, om jag får trotsa alla svenska jante-lagar och tycka om något jag själv gör.
Jag ser mig själv som bättre än den gruppen jag är placerad i.

Nu är jag i större behöv än någonsin av choklate therapy.

The Cure - Burn

Okej, nu har jag lyckats fördriva några timmar framför tv:n. Ännu en händelselös fredag, men det är väl för att kompensera min socialisering igår istället.
Jag vaknade väl vid halv elva (OMG!!!!) någon gång, och kunde knappt andas för det var så varmt i rummet. Ringde Cissi, Amanda och Carro och undrade om nån ville hänga med till nån ö någonstans. Bara Carro kunde så vi drog iväg på våran SKITSNABBA båt som har fyra hästkrafter. Det är en båt iaf, och vi åkte till den ön närmast rakt ut från Råö. Underbart var det! Helt molnfritt hela dagen, även om det hade åskat och regnat i Kungsbacka. I såna lägen älskar jag att bo i Onsala. Jag brände mig ganska rejält, jag är bra på det. Jag hade t.om packat ner solkräm, men naiv som jag är tänkte jag att "äsch, jag kommer inte bränna mig, det här är Sverige liksom!". Precis som jag tänker varje gång jag ska sola. Men seriöst, jag blir aldrig brun med solkräm, och jag kan inte undvika att bränna mig utan.
Jaja, nu har det börjat gå över i ganska snygg brun färg iaf. Det känns bra!
Sjukt härlig dag var det iaf.

På kvällen åkte jag hem till Carro och vi badade i hennes jacuzzi. Äckligt rika är de. Sedan kom Stina och Kikki, vi hyrde film, "Pledge this" med Paris Hilton. LOL på hela den filmen. Det känns som att Paris roll passade henne väldigt bra, hon spelade mest sig själv liksom.
Trevlig kväll :)

Idag har jag bara fördrivit tiden. Jag har läst i princip allting i det här huset, vilket säger ganska mycket eftersom vi har fyra gigantiska bokhyllor, plus böcker som ligger överallt i högar. Okej jag kanske inte har läst allt, men det mesta. Allt som är läsvärt då.

Jag tittade på Planeten förut, Kunskapskanalen. Jag gillade det, även om det fick mig att må dåligt.

- två tredjedelar av de stora floderna i världen når inte längre sina flodmynningar
- om hundra år kommer 80% av all urskog vara bortskövlad, och då även 80% av djur- och växtlivet
- halva jordens befolkning lever på mindre än 2$ om dagen
- 40% av däggdjuren, 15% av fåglarna, 22% av groddjuren och 10% av fiskarna kommer vara utrotade snart om miljöförstöringen fortsätter, och därmed rubbas den
ekologiska balansen och hela jorden kommer gå under och alla kommer dö!

Jag är så trött på allt dom gör och hur jag alltid blir sviken och bortglömd. Jag orkar inte jag har ju försökt jag har verkligen försökt men jag vet inte vad som är felet med mig.
Jag trodde inte att jag var riktigt så hemsk och äcklig och tråkig men det är jag tydligen.

Jag får alltid tvinga mig på folk, så känns det iaf. Iaf med dem här i Onsala. Mina gamla s.k kompisar. Jag trodde allt var på väg att bli som vanligt i våras men det var väl bara någon som fick lite skuldkänslor, "stackars Mimmi, nu måste vi vara med henne lite så slipper vi det resten av året".
Seriöst jag fattar inte. På Kaparen var allt hur bra som helst, vi var jättebra kompisar och "vi SKA verkligen hålla kontakten efter nian".
Jag kan trivas jättebra med ensamhet, när den är självvald.
Allt mer ofta så är det inte så längre.
Jag har ringt och ringt och försökt och gjort mitt bästa för att få umgås men nej. Det här börjar göra mig lite smått deprimerad. På allvar. Nästan jämt känner jag mig så grymt oönskad överallt. Det måste ju vara något seriöst fel på mig för alltid är det så att folk drar sig undan.
Undantaget var Arvika, där träffade jag så mycket underbart folk som faktiskt ville umgås med mig. Då höjdes mitt självförtroende något, men nu har det sjunkit drastiskt igen. Men sedan är ju Arvika på något sätt en samling för lite mer alternativa människor, det är ju inte som Hultsfred riktigt. Så då kanske man inte dömer folk så mycket. Dömer mig.
Det är därför jag faktiskt längtar till skolan, så jag får träffa snälla människor som vill umgås med mig igen.
Och Linn det var jättekul att träffa dig i måndags! :*

And nothing in the past or future ever will feel like today

Jag har haft några mycket trevliga dagar. Lördagen tillbringade jag i stan, för jag har fått resten av min lön så nu är jag några tusen rikare (har lånat av mamma innan så egentligen har jag inte så mycket som det verkar, har bara inte betalat tillbaka till henne än). Det var högst angenämnt, dessvärrre var jag ensam för jag pallade inte ringa runt till alla så att de måste komma med dålig undanflykter för att inte följa med. Jag hade hört om någon slags "alternativmarknad" i Hagaparken, och det kunde ju vara värt att kolla upp tänkte jag. Men jag är så feg så jag vågade inte gå fram till alla stånden (alltså jag hatar det ordet men det finns ju inget annat ord riktigt, typ marknadstält, eller vad?) ensam. Jag såg ett som hade jättefina klänningar och kjolar men vågade inte som sagt. Vet inte riktigt varför. Eller jo det gör jag. Jag är rädd att de som sitter där (för det var ungdomar i min ålder och uppåt typ) ska tro att jag är världens mest mobbade som kommer dit ensam och att de skrattar åt mig sedan när jag har gått därifrån. Så som jag vet att vissa här i onsala beter sig jämt.
Jag vet att Onsala är en riktig skithåla, och att de flesta härifrån är verkligen helt annorlunda mot de flesta i Göteborg. Det märktes jättetydligt när jag började på NTI.
Handlade en kjol på Monki, 75% rea, jag har ju faktiskt pengar nu så jag kan ju lika gärna betala för sakerna. Från 500 till 175, älskar't!
Sedan handlade jag böcker, 'Min vän Leonard', James Frey, och 'Anyody out there', Marian Keyes.
Min vän Leonard är en slags fortsättning på den andra boken han har skrivit som heter Tusen små bitar, och båda två är så där riktigt sträckläsningsbra.
När jag kom hem la jag mig och läste och läste tills jag blev klar, nån gång runt två på natten. Jag älskar att bli så där uppslukad av en bok, men det är slut att de ska ta fort så slut bara.

Igår var jag hos Linn, det var mys :) sjuk långt att åka ända från Onsala bara, men på hemvägen hade jag bullar iaf!

Idag har ajg bara legat ute i solen. Egentligen hatar jag att sola, jag blir så himla svettig. Det var liksom blöta avtryck på filten efteråt. Lite brun blev jag iaf och jag har fått några miljarder nya fräknar.
Imorgon åker Pär och Eevis. Det kommer bli sjukt tomt här nu, eftersom Ola är på Siarö med Susse. Så fram tills på fredag när han kommer hem blir det bara tre st här hemma, usch vad hemskt. Jag kommer nog sakna dem.

Jag har så himla mycket bra och kul att se fram emot nu, så jag ska sluta klaga på allt och bara njuta av de tre veckorna som är kvar av sommarlovet och äta riktigt mycket FET MAT! Och jag ska inte bry mig om att jag äter FET MAT för det är gott och jag ska NJUTA!

Idag har jag solat och jag försöker jobba riktigt hårt på att få en vit rand efter arvika-armbandet. Nu börjar det faktiskt likna något.
I onsdags var en trevlig dag. Först var vi på ikea, mamma, pappa och jag. Till en början var det riktigt jävla hemskt och jag var sjukt grinig, jag vet inte riktigt varför.
När vi hade varit på den jävla badrumsavdelningen i typ en timme utan att hitta något så tvingade jag med mig resten till resturangen och jag åt sjukt god grillad ciabatta och lite rabarberpaj till det. Sedan var jag mycket gladare och vi gick till heminredningen, där jag hittade massa fint!
Vi hittade dock inga badrumsgrejer, så vi åkte vidare till K-Rauta. Skitbra ställe, jag ska fan bo där! De hade allt som jag ska ha i mitt drömbadrum när jag blir rik och berömd. Massagekar, hot tub, såna där lyxiga dushar med sittplats och typ bastuliknande sak i och massageprylar och sånt. Och bastusar (eller vad fan det nu heter men jag säger så iaf, alltså en bastu flera bastusar), skitfina. Massa skitfina tapeter och kakel och sånt hade de också, plus badrumsskåp. Nu har vi alltså jättefina badrumsskåp och speglar och toasitsar. Fast egentligen är det bara det första vi har i plural. Anyways jag är jättenöjd och nu ska jag bara installeras och monteras. Hela vattenröret måste bytas ut, och min pappa som är mr.handy man gör det själv, vilket kommer leda till att det tar typ ett år innan det är gjort. Såna är vi i min familj, vi låter allt ligga och hoppas på att nån annan egentligen ska göra det, men tillslut måste man ta tag i det själv.
Eller nu ljuger jag. Det är sån jag är. Pappa kommer ha gjort det om iaf ett halvår.
Äh snyggt är det iaf.

Idag har varit en jättetjock dag men JAG BRYR MIG INTE! Mamma bakade donuts och jag har tagit lite bilder men orkar bara inte lägga upp.
De blev sjukt goda och jag åt fem stycken. JAG ÄLSKAR FETT LALALALALAALA.
Sedan åkte vi och hyrde film, Babel, SKITBRA!!!! Jag blev lite deprimerad och så bara men den fick mig att tänka. Jag orkar inte förklara allt. Precis efter jag hade sett den tänkte jag på hur mycket smart som helst och jag hade typ analyserat hela filmen men nu ha rallt det försvunnit. Det är lite så med mig, in genom ena örat och ut genom andra. Förutom med små, oviktiga detaljer för de minns jag hur bra som helst.
Iaf så åt jag en hel påse lantchips för mig själv, denna gånen med gräddfilssmak! ÅH vad lycklig jag blir av chips. På allvar.

Min verbala sida är inte riktigt på topp idag så nu säger jag godnatt så ska jag ligga och klappa på min tjockismage hela natten.
Jo förresten. Jag måste berätta om en sjukt äcklig dröm jag hade inatt.
Det var så att jag var med i en teatergrupp (inte den riktiga jag faktiskt är med i på riktigt utan en annan), och vi skulle spela upp en pjäs, jag tror det var någon slags skolavslutning eller nåt. Rico var iaf där och skulle kolla.
Vi var på en strand, och det var typ en bladning mellan Vässingsö och Svängahalla, och vi skulle just börja, men jag kunde inte några repliker, inga alls. Först trodde jag att jag bara var dum i huvudet och jag väntade och letade efter mitt stick, men jag fick det inte. Alla bara stirrade på mig. Sedan hade manuset ändrats och alla hade fått reda på det utom jag. Så fick jag det nya manuset då och så gick jag runt och läste innantill och jag minns hur fruktansvärt pinsamt det var jag att jag tänkte att jag skämde ut hela teatergruppen.
Manuset ändrades hela tiden, varje gång jag skulle ut på scenen. Det var riktigt läskigt faktiskt, och det är en av mina största rädslor vad det gäller teater.

Eller den här drömmen var faktiskt förra natten, men inatt drömde jag något liknande. Vi skulle sätta upp en pjäs, den här gången i Varla. Av någon outgrundlig anledning var Carro med. Jag skulle ha alla mina scener tillsammans med henne och Kikki, så vi var i någon källare och repeterade. Allt gick åt helvete och när jag berättade för resten av gruppen vilka jag var med så sa de något i stil med "stackars dig, vi förstår dig" osv osv.
Dags för uppspelning då och av ytterligare en outgrundlig anledning så hade vi inga loger eller nåt, utan alla satt mitt på scenen och väntade på sina repliker. Jag visste att jag hade öppningsscenen, men jag kunde inte mina repliker eftersom Carro och Kikki hade sumpat mina repetitioner. Jag sprang upp till mamma och pappa på läktaren och sa "jag vägrar att spela" och hela jag genomsyrades av en sådan där hemsk, iskall känsla som man får när man vet att något man gör leder till att något annat går åt helvete. Jag ville prata med regissören och säga att jag sket i pjäsen, men så såg jag att han gick iväg med Steven Spielberg åt andra hållet. Alla satt och väntade på att jag skulle börja i exakt tjugo minuter, detta visste jag eftersom det var ju en dröm. Jag vägrade.
Sedan minns jag inget mer men det var också riktigt hemskt.
Ändå älskar jag verkligen teater.

Finns det något bättre än tjuvlyssnat? Jag skrattade högt i flera minuter åt det här, omg, LOVE IT!

javillbadö.
jagpallarinte!!!!



och jag vet fortfarande inte vem F är :O :O :O :O :O

Queens Of The Stone Age - Go With The Flow

Allt om min mamma.
Extremt bra film. Om jag inte sett den tillsammans med mamma och pappa hade jag gråtit som fanken. Jag vet inte varför aldrig kan visa känslor med dem annat än när vi bråkar.
Jag vill ha en mamma och pappa som man faktiskt kan berätta saker för utan att få en utskällning. Jag vill ha en mamma och pappa som inte tittar alldeles konstigt och snett på mig när jag ibland faktiskt försöker förklara hur jag känner.
Jag vill en jävla massa och det är ju synd att klaga när jag ändå har det relativt bra.

Idag har jag lärt mig några saker.
- Det går att kolla på film utan onyttiga tillbehör
- Jag är svag, både inuti och utanpå.
- Jag passar inte in i min familj
- Bland de saker jag hatar mest här i världen är att klippa gräset en av dem

Det tredje insåg jag extra tydligt idag vid middagen. Det är oftast vid våra famlijemiddagar jag märker sånt extra tydligt. Både Ola och Pär är hemma nu.
Det serverades nudelsoppa med kycklig, thai-inspirerat osv bla bla bla. Jag uttryckte mig högljutt (stavning??!) om hur ofta vi får detta och hur trött jag är på det och att jag egentligen aldrig tyckt om det.
Givetvis ska alla börja argumentera emot mig om hur bortskämd jag är och lär dig uppskatta det du får och du ska minsann vara tacksam att vi har gjort mat till dig.
Jag orkar inte. 90% av alla diskutioner här hemma handlar om mat. Resten är hushållsarbete.

Sedan klippte jag gräset idag. Jag skulle göra det med mycket större nöje om det inte låg så mycket tvång i det. Det enda roliga nu är att köra över så många mördarsniglar som möjligt, och jag skrattar så djävulskt jag kan varje gång.

Imorgon ska jag och mamma till IKEA, ohmygosh, jag kommer aldrig klara av en heldag med henne, ensam. Särskilt inte offentligt, när hon ska gå runt med sin satans käpp. Okej, jag har faktiskt börjat acceptera den nu, och bryr mig inte lika mycket som jag gjorde för nåt år sedan.
Det positiva med hela dagen kommer bli att vi har köpt ett nästintill nytt badrum på övervåningen. Nya skåp, ny toasits, eftersom den är helt av. Nytt handfatt och ny spegel. Detta hade vi tänkt göra för typ ett halvår sen, men som den dysfunktionella familj vi är så har det ju självklart inte hänt.

och jag vill ha
bullar negerbollar ostbågar chips choklad
biopopcorn sockervadd bounty pommes